Göteborgsposten – 31 maj 1866, sida 1

drag släpa bort den unga flickan, som var helt undergifven. Som det ej fattades honom sundt förnuft, höll han då inom sig följande resonnemang. Eftersom man för herr de Francheterre i fängelse skall jag alltid der kunna återfinna honom; jag vill derföre först och främst se efter hvart denne onaturlige far ämnar föra sin dotter. Min herre skall hålla mig räkning derför. Han dolde sig försigtigt intill husväggarne i det har blott på ett visst afständ följde efter grefven, utan att derföre ett ögonblick släppa honom ur sigte; han såg honom inträda i klostret des Dames-Blanche, och nedhukad vid hörnet af en angränsande gata väntade han täligt hvad som skulle följa efter detta besök i klostret. Alldeles som han anade — ty straxt vid åsynen af denna byggnad hade han misstänkt herr de Valencås plan — sag han grefven utkomma ensam ur denna dystra boning och fick sålunda visshet om att den unga flickan var innesluten bakom dess ogenomträngliga murar. Vi måste göra honom den rättvisan att hau ej försökte öfverhoppa dem. Sedan detta första resultat var uppnådt, ville Michel försöka att få tillträde till sin herre. Detta var minst sugdt svårt. Han infann sig dock beslutsamt vid Bouftays fängelse, men blef afvisad utan att man fäste något afsnende på hans bevekande böner eller den begäran han framställde att få dela baron de Francheterres fängenskapMichel förlorade ej modet för så litet. Han uppgjorde en ännu djerfvare plan, och han, den ödmjuke och obetydlige tjenaren, beslöt att begära företräde hos kardinalen!