Från Utlandet. Man räknar allmänt på att Preussen skall gifva efter i tvisten med Österrike, och grundar på detta antagande sina förhoppningar om förvecklingarnes utjemnande. Vid förbundsdagens sista möte uppmanades de förbundsstater, som stodo rustade, att förklara under hvilka vilkor de ville åter afväpna. Sachsen förklarade sig hugadt att genast afväpna, då dess ställning till Österrike och Preussen lemnar det dertör tillräcklig trygghet, och de båda stormakternas ombud afgäfvo det svar, att de vid nästa möte skulle lemna redogörelse för sina herrskares åsigter i detta fall. Ifrågavarande möte skall hållas om Onsdag eller Thorsdag. Times wienerkorresp. menar, att Osterrike skall förklara sig villigt att afväpna i norra delen af kejsardömet, om Preussen ville ställa sin arme på fredsfot. Skulle Preussen vägra att afväpna, skall Förbundet troligen besalla att dess armekårer skola ofördröjligen mobiliseras. Det är med förlåtlig spänning man afvaktar Preussens definitiva svaromål, hvilket ej gerna kan bli annat än, att Preussen förklarar sig vilja afväpna, om Österrike ställer sig helt och hållet på fredsfot. Det kan icke Osterrike, och armberna skola fortfarande stå rustade emot hvarandra. Emellertid börja förebuden till en revolutionär rörelse göra sig alltmera märkbara i Tyskland, hvilken bådar att, om vi ock skulle genom någon underbar skickelse nu komma ifrån krigstaran, skall man dock ha att vänta sig ganska stormiga uppträden. Frihetsrörelsen utgår från Rhenprovinserna och skall gripa med fart allt mer och mer omkring sig. I ett bref till Times från Berlin läsa vi följande ganska märkliga antydningar härom: Den stora massan af folket vill, att om kriget icke kan genom eftergift undvikas, bör det föras i stor skala och med Tysklands enhet såsom ett högt proklameradt mål. För framgångens betryggande, skall man taga sin tillflykt till revolutionära medel. Grefve Bismarck skall! aftråda och lemna de allmänna ärendenas ledning åt en man med liberalt rykte. Hela hans kabinett skall utträda med honom och det preussiska kabinettet ombildas på en mera antaglig basis. Skulle kronan vägra att bifalla dessa önskningar, skall den snart sammanträdande nya landtdagen, så ämnar man, vägra alla utomordentliga bevillningar, om icke kabinettet erkänner och garanterar den nuvarande författningens gällande kraft. Detta är det program, hvarmed det liberala partiet i Preussen besvarar general Benedeks krigsskri. Dess väzentliga drag hafva framlagts i några dussin petitioner, hvilka förnämligast utgå från de rhenska städernas kommunalråd och tillsändts konungen med vanlig post under den senare veckan. Denna handlingsplan synes för det konservativa partiet så afskräckande, att en del af ministeren börjar mer och mer luta till fred. Kreuzzeitung forklarar temligen tydligt, att inga segrar utom landet skulle kunna göra konungen skadeslös för inskränkningen af hans konungsliga välde inom landet, om han skulle till detta pris köpa sitt folks understöd. Det å folkmötena begagnade språk har blifvit så —vrer——— ss