Göteborgsposten – 22 maj 1866, sida 5

ITIUIIS 1 de tre noradilör vara a rikena. nyttigt att uppsälla en jemsorelse mellan dessa tre riken F att föra krig behöfvas penningar, säsrambenningen är ett uttryck för hela den kraft som sinnes i staten. I detta afscend 3 stång punk icke synnerligt afvikande. Sve s ärliga inkomste (för 1864 -66) uppskattas till 32 millioner sv. rmt, Norges till 19 mill. och Danmarks till 3 millianerAf dessa summor användas i Sverige enl. budgeten cia 10 mill på armsen och c:a 4.2 mill. på flottan, hvarvid dock bör erinras, att budgeten j upptager en stor del af lönerna för armdens befäl och munskap, så at man kan uppskatta till 14,, mill. den summa, som Sverige använder på sin armä. I Norge användas på armen 4 mill, på flottan 2 d:o. I Danmark 6.6, på flottan 3,, mill. Danmark är af de tre staterna ännu den, som relativt förfogar öfver de törsta materiela hje pkällorna. Fastan blott i besittning af en folkmängd, som är 5 af Sveriges, uppväges detta deraf, att denna folkmängd är i besittning af en ovanligt och väl fördelad rikedom, så att Danmark sannolikt lättare än Sverige och bestämdt lå tare än Norge skall kunna åvägabringa det kapital, som erfordras för att under en längre tid underhalla en armå. Men det är i många full ej nog med detia kapital; besolkninzena täthet och de geog afiska förhållandena jemte jern nätet böra älven tagas i betraktande, ty det beror i krig mycket på huru stor del af den väpnade makten, som kan i rätt tid f ras from. Danmark har i detta hänseende genom sin tätive besolkning företrädet. Om ett kria i Mellancuropa utbrister, skall en dansk armea delning kunna möta h: stigt, hvaremot den svensk-norska kortingenten ej skall kunna inträffa under samma fälttåg, om detta slutas med vinterns inträde. Derjamte bar Danmark fördelen af en vigtig fiankstälning mot Preussen en fördel som enl. vårt sormenanae fullt uppvägs af Sveriges slankställning mot Ryssland, då ett krig gäller detta land. . Förf. säger vidare, att ulla tre rikenas form är gynnsam för försvaret, så länge fienden icke är ölvermäktig till sjös. Men finnes denna öfvermakt, är Danmarks splittring i ett sastland och öar samt des skandinaviska halsons svärlärdliga sträckor och stora afstånd ett hinder för att i rätt tid kunna använda en tillräcklig kiaft. Detta skulle kunna ansenligt afhjelpas genom en -ammanslutning mellan de tre staterna i afscoude på den väpnade maktens användning. eller med andra ord genom afslutandet af ett osloch defensivt forsvarstöorbund. Det är för Danmark Idia vigtigast, att bevara sina förbiudelselmier till sjös öppna; detta kan ernas med tillhjelp al Sveriges och Norges flottor gentemot Danmarks närmaste och tills vidare farligaste motstandare, Preussen. För Sverige och Norge är det vigtigast att förhindra en landstig ning på halfön i närheten al Stockholm; detta kan någorlunda förhindras gentemot Sverige-Nurges narmaste motståndare, Ryssland, icke genom danska flo (an, ty don skulle föga öka halföns värn wot Ryssland, utan genom den danska armcen som han vara ortare vid Stockholm än den norska och skall öka den svenska med just den styrka, som genast skall behöfvas. Det kapital, som de: måste bli svårt lör nalfons riken att åstadkomma, k Härvid bör dock tagas i betraktande att det är nödvändigt, att de olika idernas arme ro verkliza armeer och ej blott en väpnad hop, och att slottan icke allenast är ev samling al sfartyg, utan har ott tidsenligt, godt materiel med en beinanning, som förstår att bruka det. De sänt, på hvilka en stat kon förskaffa sig en irm, kunna karakterise as med orten: vålrfwiug, wir skrifning och allmän vå nypligt. Inom svenska rmcen bestå alla des tre sidor bredvid hvarandra, och betraktar förf. den in elta armsen som utskrifvon, hvilket väl ej är så alldeles rätt, då avagandet al den indelte soldatens åligganden a tullk mligt frivilligt Värnepligtsystemet tramträder i beväringen. I Norge är hufvudmassan af armcen värnepligtiga, indelade i lyra klasser, linien och reserven, mellan hvilka manskapet vid utskrifningen fördelas genom lotidragn ny, krigsförstärkningen, som består af de män, som ha gjort 5 tjenstår i linien eller reserven, och slutligen landtvärnet. som utgöres af manskap, hvilket uttjent i de andra tre klasserna. Tjenstgöringstiden är i tredstid bestämd för linien och reseiven ti ar för infanteri, artilleri och ingeniörer, och till 7 år för kavallerister, som derpå är alldeles fria De re förstnämnda vapnens manskap har dernäst i krigslörstär ningen 2 års tjensttid och i landtvärnet 8 år. Linien och reserven vapenofvas under kortare perioder och är den öfriga tiden bermitterad från fanorna. krigsförstärkningen och landtvärnet äro i allmänhet: fria från all tjenst i fredstid. Garnis Unstjensten bestrides af 2,00) man värfvade trupper. Danmarks ar nåstyrka hvilar endast på värnepligissystemet. Värnepligten börjar med det fyllda 2 :dra året, tjenstetiden r 16 år, 8 i linien och 8 i förstärkningen, hvilken senare bildas af dem, som uttjent i hnien, och al lem, som genom lottdragningen mellan de värnepligtiga fått de högsta numren och under 2 ars lopp icke användts. Det till förstärkning hörande manskap, som ej är vapenöfvadt, skall genomgå rekrytskola, men i öfrigt har i fredstid förstärkningsmanskapet ej någon tjenst att göra. I taktiskt hänseende har Sverige hlott de värtvade och indelta regementena och batterierna med deras tillskott af den 3:dje beväringsbataljonen i insameriet och af inalles 8 Uknande sqvadroner i kavalleriet redo till ögonblickligt bruk, eller 40,000 man insanteri, 6,000 man kavalleri och 16 batterier komolett organiserade. Men för depoterna måste hära! bortga minst 4. Norge kan endast lemna 14,000 man, som genast kunna mobiliseras. Danmark deremot kan lemna 25,000 man, som genast äro stridslärdiga. Dessa massor försvagas dock ansenligt af administrativa bristfälligheter I afscende på vapnen kunle Danmark redan i rra kriget uppställa 8 retflade sallbatterier och en betydlig del reffiadt säs ningsartilleri. Sverige har först nyligen fått en 100 retflude fältkanoner, men saknar liksom Norge relflade svårare kanoner Hvad avgår handvapnen har ingendera armeen tidsenliga sådana. Baottainen är i mis rabelt skic I Norge har man blott förslag om en sådan, i Sverige skola finnas 3 brockipager med inalles 30 brovagnar; Danmark har mycket htet Af hvad som näst vapnen bör komma i betraktande. såsom munderingssaker, sjukattiralj, magasinsförråder och tross, är Danmark sedan sista krig et väl försedt, hvaremot S rige och Norge häri sakna mycket. Ännu stör bristen i alla tre rikena af lämpliga personer för intendentur m. m. af administrationsofficerare och trnyper, läkare, trainpersonal o. s. v Norge synes vara i detta hänscende bäst ställat. Det har i detalj utarbetade planer för huru allt skall vara på krigsfot, men inöfvad personal saknas, I Sverige är intendentnrone nersonal icke ordnad I håda ländarna de An är der Danmark lemna år