Göteborgsposten – 22 maj 1866, sida 3

Xeres och Madeira. Karlskrona Veckoblads korrespondent ombord på fregatten Vanadis skritver från Huon d. 27 sistl. April: D. 23 Mars på aftonen afgick sregatten under ånga till Cadix, der hon ankrade d. 24 på morgonen. Vi anlände till Spanien i en olämplig tid. Den med d. 25 ingående paskveckan, som j) katolska länder kallas Sölla veckan, förhindrade alla offentliga nöjen som annars varit tillgängliga; — den till och med lade svårigheter i vägen lör afslutande al de små affärer vi önskade göra. Allt hvad som kunde göras för att gå våra önskningar till mötes gjordes af svenske konsuln i Cadix, Christoffersson, en norrman, som både jag sjelt och flera svenska flottan tillhörande personer lärt värdera långt ionan han innehade sin nuvarande beställning. Tiden har om möjligt ökat hans kända beredvillighet att gagna landsmän. Genom hans åtgärder sattes jag i tillfälle att i Xeres än en gång bese ÅGonsalez Baez vinlager, hvilket jag för flera år sedan genom tit. Christoffersson haft nöjet se, och fann jag detsamma i icke obetydlig mån tillokt. För att gilva ett begrepp om hvad vin vill säga, vill jag nämna att Gonzalez bästa säljbara vin kostar 1,200 pund sterl. pipan, och hade endast kejsaren af Ryssland deraf köpt en octav (90 buteljer) lör ett par ar sedan. Hvarje butelj kostar således 30 rdr. Gonzalez är den s örste och mest renommerade vinhandlare i Xeres, hans lager uppskattas i värde vill en million pund asterl. Han lar dock börjat sin rörelse för omkr. 20 år sedan med blott tvenne pipor vin, men har genom sin lörmåga och lycka svingat sig upp till den betydenhet jag nämut. Hans lycka har också blilvit till ordspråk. D. 29 på eftermiddagen lemnade vi Cadix och inlände efter 5 dagars segling till Madeira. Denna sång fanns ej något hinder lör kommunikationen med land, hvilken derför ofördröjligen började. Fregatten Öfversvämmades al schackrare rån land, hvilka dagligen utbjödo sjade blommor, linealer, skrifschatull och dylikt, utgörande gemensamt s. k. Madeira-arbeaten. Dessa artiklar fingo god assättniug; också får man nu se mer eller mindre kransar och buketter titta fram under batteridäcket, ämnade att pryda nason halländsk eller östgötisk landtlig skönhets blonda lockar. Då manskapet, som det på sjömansspråket neter, har sina säckar, d. v. 8. när de revidera sitt klädförråd, liknar det en österländsk bnazar. För att kunna på rätt ort lörskaffa oss hvad vi kunde finna värdt att köpa samt göra någon bekantskap med staden Funchals inre utseende begålvo v oss i land och gjorde der några små utflygter deltill häst, dels i slädor, dragna af oxar. Detta senare fortskaffningssätt är öfver all förväntan angenämt. Vagnar lära icke finnas. Invänarne i Madeira tyekas vara gästvänliga, och jag finner det ganska naurligt att ön blifvit ett af europeiska sjuklingar så wycket besökt ställe. Bland egendomliga förordninvar vill jag nämna den å platsen gällande föreskrilt att inga negrer må få vistas der mer än 24 timmar. ch om någon svart skulle anlända för att vårda sin helsa får han underkasta sig att ständigt vara under polisuppsigt. Man är rädd för den ullbårigo racen. D. 4 April afseglade fregatten från Madeira och anlände till Tanger d. 8. Här togs ombord en häst som det heter, för kunglig räkning, jemte en arabisk jude såsom vårdare åt densamma. Jag kan trygg! försäkra, att en cxposition af de kuriositeter, dju! m. m. som finnas ombord, skulle väcka icke ring: uppmärksamhet. Under en promenad å batteriet hän der det ofta att möta araben, ledande hästen, unde det tvenne lamabockar boppa omkring, stängande hvarandra, nära att trampa ibjäl ett par små spansk: hundar, som Icka. Mellan allt detta höres som of tast det gälla ljudet af en apa, som fram i fregatter gör sina krumsprång. Innan vi komma hem, böra v ha besökt Havre, Dublin och London, för att der af hemta konstsaker för Nationalmuseum, allt för at fullkomna samlingen. TEA EEE —