Göteborgsposten – 22 maj 1866, sida 1

Om skydd för gäddsisket. Till Red. af Göteborgs-Posten. Ehuru man genom höga böter struffar öfverträdelser mot jagtstadgan och äfven under bestämda tider skyddar ostron-, hummeroch laxfisket, finnes ingen som i ringaste mån vårdar sig om gaddfisket. Nu är just den tid inne då gäddan lägger sin rom och för detta ändamål uppsöker hon, som man vet, vassar och grunda ställen; men det är just då som menniskorna — och i synnerhet lHisingsbvarne — bland detta slags fisk anställa ett sormligi utrotningskrig, derigenom att de besätta hela vassen med 8. k. ryssjor, så att då fisken enligt naturens ordning skulle kunna ja ända ull hundradubola sig. blir denna dess bestämmelse istället tillintetgjord. Den naturliga följden häraf blir att gäddorna småningom bli utrotade och mest i vår, fordom på denna fisksort så rika Göta elf, der nyss påpekade oskick kanhända mer än på andra ställen eger rum. Ätven på ett annat sätt minskas betydligt tillgången på gäddor, nemligen genom ljustring under lektiden, och vet insändaren att under några timmar på en uatt 74 väddor på detta sätt fångades af en enda person. Rå ta tiden då ljustring bör företagas är sensommaren, sedan gäddan lekt. Att gäddan ingalunde är en så simpel fisk, att man ej bör anse sig göra hvad i ens förmåga star för att skydda den mot att utrotas, får man tiliräckligt förnimma om man på fisktorget vill köpa denna fisk, ty för en gädda om 4 å 5 marker betalas villigt 3 rdr och ofta mer. Härom kunde mycket mera vara att säga, men af hvad ofvan är sagdt framgår dock att förballandet är behjertansvärdt, och tager sig insändaren friheten föreslå hos dem det vederbör, att, isall sädant later sig göra, försöka åstadkomma åtminstone förbud mot ryssjors och ständgarns utsättande i vassarne under lektiden, ty sedan romläggningen törsiggatt, går gaddan ur vassen och finnes då tillräckhygt många medel att kunna på annat sått fånga den. Fiskare och fiskvän. 4.———