Göteborgsposten – 17 maj 1866, sida 2

tarkare än Verona. Ungefär 4 kilometer från Veroa befinner sig det ofantligt starka fästet S:t Lucia v ned 18 kanoner åt tre sidor, under det den fjerde ät Verona riktade fronten skyddas af 40 parallela grafvar om 4 meters bredd och 3 meters djup, hvilka äro försedda med de farligaste förvillelseapparater. Genom Cremonas befästande ställa italienarne mot denna fyrkant, en trekant, Ferrara-Bologna-Cremona, hvilken ej bör underskattas, men dock står vida efter den österrikiska syrkanten. Man söker på båda sidor att på bästa möjliga sätt förse dessa tvenne platser. Under dessa omfattande utsigter är detj uaturligt, att en tormlig finansnöd och sullständig stiltje i allt hvad affärer heter griper mer och mer omkring sig. Också utbrister Clöment Duvernois i en parisertidning: Den allmänna meningen fordrar, att man skall göra ett slut på, det vedervärdiga tillstand, som nu varat i mer än en månad, antingen genom en kongress eller ett krig, ty detta enerverande tillstånd är det dock ännu skadligare för de allmänna intressena än sjelfva kriget. Allas tanke, som vilja freden, likasom alla deras, hvilka vilja kriget, uttryckes i tvenne ord: Finissons-en! Det är isynnerhet i Preussen som förtroendet till den närmaste framtiden blifvit skakadt. De preussiska statspapperen och banknoterna hafva som bekant hittills hört till de bäst fonderade i hela Tyskland och begagnats som sullgiltigt betalningsmedel långt utom Preussens gränser. Detta förhållande har nu plötsligt ändrats. De preussiska stats papperen ha fallit nära 10 pret, endast på grund af rykten om Venetiens asträdande till Italien. Det vill synas som att Rothschild i Frankfurt haft riktig aning om sakernas utveckling, då han i början at förliden vecka uttog sina sillverdeposita från banken i Berlin. Å andra sidan berättas, att Bayerns handelsförbindelser med Preussen äro alldeles förlamade. Den k. bayerska banken diskonterar ej mera några vexlar på Berlin, preussiska Kassenscheine kunna endast med ansenlig förlust realiseras (thaler 1 fl. 39 kr.; förut 1 fl. 48 kr.) och i det vanliga borgerliga lifvet tillbakavisas de som betalningsmedel. IIandelsexpediter, som komma från preussiska industristäder, utbjuda förgäfves sina varuprotver; äfven betalningarne från Preussen uteblifva, och många bayerska humlehandlare, hvilka måste lemna betydande kredit, äro redan i förlägenhet. De k. bayerska kassorna emottaga ej några främmande papperspenningar; de kommunala kassorna hafva under senaste dagarne fattat liknande beslut, och förlusten faller nu tillbaka på Åsmäfolket, som inneha papperspenningar från de olika tyska röfvarestaterna, som menige man kallar dem. Dylika berättelser läsas äfven från andra tyska stater; hvarje regering söker efter bästa förmåga gardera sina papper, genom att utestänga främmande. I Hannover ha de bankirer, hvilka mot deponerande af värdepapper tått penningar i statskassan, underrättats om, att lånen skola återbetalas; ett enda hus skall komma att på en gång utreda 600,000 thaler. Sjelfva spelbankerna i Wiesbaden och Ems hafva redan tillkännagifvit, att de alldeles icke mottaga österrikiska papperspenningar och andra penningar endast till högre kurs. Härtill kommer den ofantliga brist på arbetskrafter, som de stora krigsrustningarne i hela Tyskland medföra. Från de större städerna, såsom Hamburg, Berlin, Stettin klagas starkt öfver saknad af arbetare och handtverkare. 1 Berlin ha flera stora fabriker inskränkt sina arbetsdagar. I Österrike råder fullständig stockning och kolossala fallissementer ha timat derstädes. Om penningkrisen i England lemnas närmare uppgifter på ett annat ställe af dagens nummer. Om den som sökte mörda Bismarck meddelas, att han förut aflemnat ett tjockt rekommenderadt bref till ÅKarl Blind, London, af hvilket myndigheterna satte sig i besittning och innehöll Cohen Blinds testamente. Styfsonen meddelar deri sin far sitt oryggliga beIslut att skjuta grefve Bismarck, som han ansser vara den värste fienden för Tysklands frihet. Han söker derefter bevisa, att gerniagen är bjudande nödvändig, för att rädda Tyskland och göra det enigt, emedan denna Tdödsstöt skulle ingifva Tysklands herrskare fruktan, liksom Orsiniska bomber förmådde Napoleon att göra Italien fritt och enigt. Blind körsäkrar sin far, att han ensam fattat beslustet och ej har några medbrottslingar. Han var beredd på att sjelf skola gå till döden. IIlela det stora bretvet andas kall beslutsamhet. De österrikiska tidningarne begagna mordförsöket till att säga Bismarck åtskilliga oartigheter. Wienerbladet Presse förklarar nans räddning af det gamla ordspåket: Den drunknar ej, som hängas skall. Bladets variationer öfver detta tema lyda i det väsentliga sålunda: A—— — Mm — — — A—— — — — —