Göteborgsposten – 14 maj 1866, sida 1

—— w5 —— —— (Införes på begäran.) Det är ej hvar och en som kan upptäcka en sofism, utan då grunden är sann, antages, opröfvad, slutledningen att äfven vara sann, och då denna grund utgöres af en lösryckt text ur Bibeln, blir hängifvelsen hos mängden så mycket större att anse försvaret af en i sig sjelf dålig sak okullkastligt. Insändaren, som läst Göteborgs-Posten för i dag, anser ej att Krönikeskrifvareus försvar af en oan ndig teaterpjes bör gå opåtalt, då han med språk hemtadt ur Bibeln, söker att göra svart hvitt. Att dem som äro rene är allting rent är lika så sannt som det är otroligt att Krönikeskrifvaren då han bogagrade citatet, för sig sjelf förklarat dess mening. För att bevisa det sosistiska uti hans argument, behöfves endast! följande resonnement som den enfaldigaste kan fatta: om den reue är alting rent, då måste de, som med förtrytelse och blygd lyssna till det osedliga, vara orene, men de deremot som utan desse förständets och samvetets ;orebråeleer kunna vara lugna åhörare, måste vara rene — och som ett korollarium härtill, ju mer man vänjer sig vid det andeligen smutsiga, ju mer ren blir man i tankar ord och begär. , Förklaringen öfver den citerade versen hemtas af contexten, och ar den vidlyftigare utlagd i Marei 7:de Kapitel. Göteborg den 12 Maj 1866. X.