Göteborgsposten – 9 maj 1866, sida 2

kall angripa Osterrike, hvilket är detsamma som ett alslag. Ingen kan holler batvifla, att Preussen med det snaraste skall sammandraga starka stridskrafter vid sachsiska gränsen, för att vid tillfälle inrycka i Sachsen. Såsom sakerna nu stå, är äfven Sachsens afväpning ett vilkor för den allmänna afväpningen. Huru föga man i Italien tänker på att afväpna, och likväl är detta ett vilkor för att krigsutbrottet skall förhindras, framgår af den ministeriela tidningen Italias yttranden, att treden kan bestå endast under det vilkor att Osterrike umtycker till att för Venetiens skull ingå en öfverenskommelse; Italien vill och måste. för alt tala med Bixio, ändtligen säga verlden, alt det ej blott göres al ete tolk af sångare. Österrike har sjelf velat det, utbrister bladet. Vid första ossiciela upprop från den frivilliga komitön står hela den lombardiska ungdomen under vapen. Menotti Garibaldi har skrifvit till öfverste Missori, att hans far i Lombardiet räknar på 20,000 ynglingar. Nissori har svarat, att äfven barn och gubbar skulle stå till hans förfogande. En sruntimmerskomitE är redan under bildning för understödjande at de trivilliga kårerna. En utomordentlig rörelse visar sig äfven i Romagnan, hvars ungdom ställt sig till regeringens föriogandeOm Österrikes törtoganden mot Italien förljudes åter följande: Från d 1 Maj äro alla Lloydångarnes resor i Adriatiska Hatvet för privata personer inställda, likaså, förutom tvenne, bantågen mellan Venedig och Wien; i de tyska provinserna äro 40 lokomotiver jemte motsvarande vagnar hopade för trupptransporter. Förutom de skärpta passåtgärderna i Verona har äfven nedsatts en utomordentlig komitå för verisicering af bref:; samtliga postbyråer ha redan erhållit nödiga anvisningar. Hela Tyrolen hvimlar af militär, fästena armeras o.s.v. I Polesina bli truppmassorna allt tätare. Reggio är en enda kasern; i Montelice, en stad om 8,000 innevånare, ligga 16,000 man. General Kuen, som år 1839 var grefve Guylays generalstabs-chef, har utnämnts till besalhafvare i Tyrolen. Landtskyttarne inkallas genast till de öfliga fältöfningarne och i gränsdistrikten, isynnerhet i Pusterthal och Vintschgau, förberedes organiseringen af landtstormen. Enligt underrättelse från Triest har den österrikiska fregatten Novara, som legat för ankar vid arsenalen i Pola, råkat i brand. Man tror elden vara anlagd. Fälttygsmästaren v. Benedek har nu officielt utnämnts till öfverbefälhafvare öfver den österrikiska nordarmåen. Ungerska regementen uppställas i österrikiska Schlesien vid gränsen till Preussen. Den österrikiska armestyrkan i Venetien uppgår nu till 160,000 man. Otllicerarne derstådes hatva tillsagts att bortskicka sina familjer. En betydande pontontrain har anländt till Kovigo och i Dalmatien utskrifvas matroser för flottan från 18 till 10 ärs älder. Times korresp. i Italien berättar, att då först en utsigt till krig yppade sig mellan de båda tyska stormakterna, sökte preussiska diplomatien göra sig försäkrad om Italiens allians, för att binda det genom positiva åtaganden. Man begärde att en italiensk general skulle skickas till Berlin och lät förstå, avt man skulle särskilt med nöje omottaga Cialdini. Men man ansåg i Florens, att detta skulle vara en alltför krigisk demonstration, och man skickade i stället general Govone, både militär och diplomat. Denne erhöll sullmakt att med Preussen under vissa vilkor afsluta ett anfallsoch törsvarsförbund. NMen ett hinder uppstod. Italien påyrkade, att Preussen skulle fortsätta kriget, tills hela Venetien kommit i Italiens eg. Härtill ville Preussen ej samtycka, hvarför underhandlingarne atbrötös. Nu berättas det, att Preussen är villigt med Italien afsluta ett fördrag, som garanterar detsamma hela Venetien förutom täst iningslyrkamen. IIandelsernas utveckling skull visa, huruvida der förhåller sig så eller ej. Om detta törbund yttrar den franska hoforganen la Francer: -Allt tyckes tala derlör, men det år ännu icke officielt bekant; består det, äro händelserna i båda länderna ögonskenligen solidariska; antingen Italien påtager sig initiativet till angreppet eller sammanstötningen först sker i Tyskland, förblir frågan densamma, emedan Preussen otvitvelaktigt skall rycka Italien med sig i kampen. Vårt gårdagstelegram angaf, att Belgiens regering tänker uppställa en armå om 80,000 man. Orsaken härtill är måhända den, att man redan för någon tid sedan visste att omtala, att Preussen mot vilkor af Frankrikes neutralitet i händelse at ett krig i Tyskland erbjöd det Belgien. Mot denna kombination skulle nu Belgien vilja försvara sig. Det hela förefaller fast otroligt, men med hotade gränser skall dock Belgien anse sig nödsakadt uppställa en armå. Berättelserna från Paris angifva hvilken oerhörd villervalla, som rådt på Börsen der