visa sin loyalitet togo flera aktörer, som framställde polackar, sina fyrkantiga mössor, slogo dem i golfvet och trampade på dem. En slutscen improviseradeg sålunda, att hans kejserliga m:t Alexanders porträtt i kroppsstorlek inbars på scenen, hvarvid hela teaterpersonalen knäföll för detsamma, herrarne till höger och damerna till venster, under afsjungande af nationalhymnen, efterföljd af väldiga hurrarop. Detta upprepades fyra gånger. Ordensdekoration. Sedan kejsaren af Frankrike utnämnt premierlöjtn. vid flottan R. G. v. Hedenberg till riddare at Hederslegions-orden, så har K. M:t tillåtit hr v. H. att samma ordenstecken emottaga och bära. ÄÅugsfregatten Vanadis. Chefen, kommendörkapt. K. I. Natt och Dag, har insändt rapport, hvaruti han meddelar, att han afseglade från Tanger d. 10 sist. April och anlände till Havre-de-Gräce d. 27 samma månad. IIelsotillståndet var godt ombord. En gammal jägare från Skog, Jan Jansson i Kallbäck, sände efle-posten häromdagen sin helsning. Gubben är född 1774, men är ännu i full besittning at själsförmögenheterna samt går hvar dag på arbete, om ock ej så strängt. I yngre dagar samt älven under mannaåldern var Jan Jansson en väldig Jägare och hans rygte som lodskytt var spridt vidt omkring provinsen. IIagelbössan föraktade han djupt och kunde aldrig sörmås aflossa ett skott ur sådant gevär. För tjäderjagten var gubben alltid mest litvad, och snart sagdt oräkneliga äro de tuppar som fallit offer för hans sällan felande lod. Mordet i Skå. Angående detta här förut omtalade mord har Posttidningen erfarit följande: Thorsdagen den 26 sietl. April tilldrog sig å Svartsjölandet en sorglig händelse, i det komminitern i Skå socken Brolins 30 4 35 års son med en yxa inne i ladugården tilldelade en hos sadren anställd piga så svåra hugg i hufvudet, att hon nästan ögonblickligen aflea. Brolin j:r, som under många år vistats hemma hos fadren och skött det till komministersbostället hörande jordbruk samt städse visat sig något besynnerlig till lynnet, hvilket särski dt yttrat sig i misstänksamhet mot personer att vilja använda gift, hade låtit förstå, att han misstänkte pigan för att vara vållande dertill att hans far, som är öfver 70 år gammal och utnämnd till kyrkoherde i Hacksta och Löths pastorat inom Upland, hvilket han d. 1 d:s egde att tillträda, häftigt insjuknat; tillkallad läkare hade likväl förklarat honom vara angripen af lunginflammation, Sonen kom härunder ofvannämnde dag in till sadren och fann på ett bord bredvid sängen stående en tillbringare, hvars innehåll han trodde pigan hafva tillagat. Under uttalande af den förmodan, att det vore förgiftadt, tog han derföre bort detsamma och begaf sig ut, men återkom efter en stund med ett förvirradt utseende och blodbestänkt å kläderna, och hans omgifning blef tyvärr snart underrättad om den sorgliga anledningen härtill, då pigan en stund derefter träffades liggande å golfvet i ladugården, blödande ur flera sår i nacken och redan liflös. Det blef derföre alltför snart tydligt, att sonen under inflytelsen af sina grundlösa misstankar föröfvat detta brott med en bredvid liket liggande yxa, samt att han dräpt henne bakifrån under det hon var sysselsatt med att mjölka en ko. Sedan vederbörande kronofogde med Brolin på stället hållit undersökning, infördes den sistnämnde till Stockholms länshäkte, der han kommer att undergå vidare ransakning. Glasmalningar. I Nerikes Allehanda läses: Sköllersta församling beslöt för ungefär 4 år sedan att låta restaurera ultarfönstret i sitt åldriga tempel, sedan baron Djurklou vid en sockenstämma sastat församlingens uppmärksamhet på, att de i fönstret tillförne befintliga glasmålningar, troligen förskrifvande sig ända från 13-hundradetalet, egde mycket konstvärde. Dessa glasmålningar nppgifvas vara skänkta till församlingen af franske ambassadören Mornay, hvilken, som bekant tog, verksam del i händelserna under och efter Erik XIV:s regering och slutligen dömdes till döden och halshöggs för deltagande i ett misslyckadt uppror till förmån för den afsatte konungen. Alltsedan 1830 ha dessa målningar fått utbyta sin plats i fönstret, mot en dem mindre värdig, nemligen å kyrkans v nd. Emellertid beslöt församlingen, såsom nyss nämndes, att låta sätta sitt kyrkofönster i skick igen, och åt Örebro-kyrkans arkitekt, hr Adolf Kjellström, uppdrogs att, med ledning af de ifrågavarande glasmålningarna, uppgöra förslagsritning till den beslutade restaurationen. Detta var på intet vis något lätt arbete; ty målningarne måste hoppassas af en hög af flera hundra glasbitar, deraf en del förstörda. Talamodsprofvet gaf likväl slutligen ett lyckadt resultat, och det visade sig då, att målningarne föreställde Korsfästelsen, Himmelsfärden, Uppståndelsen och tvenne tempelbyggnader med spiror och torn. — Förslagsritningen, i vederbörlig ordning insänd till Öfsverintendentsembetet för granskning, har uu återkommit med det vitsord, att Olverintendentsembetetemed tillfredsställelse och utan anmärkning granskat denna, om ej mindre intresse för det åldriga templets återställande, än en förtjenstfull noggranhet vid utarbetandet vittnande förslagsritning. — För hvarje vän af våra fornminnen är det glädjande att finna, att äfven en landsförsamling visat sig nitälska för omhuldande och bibehållande af prof på forntida konstskicklighet. Det är, tyvärr, rätt sällan sådant inträffar; derom bära en mängd af våra gamla landskyrkor ett sorgsligt vittnesbörd — äfven då de framträda i restaureradt skick. — — ——— (Insandy. Vördsam förs ragan rörande den ( n 1 HU laneöe