Göteborgsposten – 7 maj 1866, sida 2

förmält, att bönderna numera tagit sitt förnuft tillfånga och börjat utgöra dem enligt kontrakterna åliggande skyldigheter, hvarföre man hoppudes att det uppkomna oväsendet så småningom skulle lägga sig. Från Barsebäcks gods, som eges af hr grefve Wathier Hamilton, berättas en dylik vräkning nyligen ha egt rum. Underrättelsen derom har blifvit 088 meddelad uf en i orten boende hemmansegare, som bland sina ståndsbröder åtnjuter allmänt anseende såsom en redbar man, och hvars ord vi sålunda ingalunda ha ringaste anledning betvifla. Den är af följande lydelse: Åboen Ola Jönsson innehade ett. hemman under Barsebäck, hvilket hans förfäder lära innehaft före honom sedan äldre tider. Han hade lifstidskontrukt på hemmanet, men då säteriet öfvergick till ny egare och fråga uppstod om nytt kontrakt med vida strängare vilkor, än som förut varit stipulerade, föranleddes deraf en process, som f. n. är uvilande hos högsta domstolen. Emellertid erhöll ogaren Wäkningsdom å Ola Jönsson, hvilken dom verkställdes af kronofogden Everlöf, biträdd af ett var kronofjerdingsmän, samt i närvaro al godsets egare och förvaltare. Sedan förrättningen var utförd, framtg kronofoden Everlof, som lärer gått tillväga på u särdeles humant tt, 10 rdr och skänkte Ola Jönsson, och detta exempel verkade kraftigt, så att an del penningar genast insamlades bland närvarande åskådare, hvarigenom O. J:s bekymmer för den närmaste framtiden lyckligt afhulpos. Ingen vågade dock herbergera honom, så att han med hustru och barn måste tillbringa första natten i en vagnsport. Förvaltaren på godset lärer till hr Everlöf uttryckt sin förvåning öfver, att denne ville bispringa den uppstudsige bonden, men skall derpå hafva erhållit ett passande och värdigt svar.