Göteborgsposten – 5 maj 1866, sida 2

ralerna Gialdini, prins Umberto, Chucciari oci Brignone till kårbefälhafvare. För att äfve tilltredsställa rörelsepartiet har man lemna bifall till bildandet af frivilliga ströfkårer un der de vilkor, som fastställts genom förhand lingar mellan Garibaldi och ministern Chiavc Friskarornas officerare skola utnämnas af Ga ribaldi. Nämnda vilkor gå först och främs ut derpå, att triskarorna ej få på eget bevåt göra några infall på fiendens område. Vid anblicken at den rörelse, som tycke: halva så mäktigt gripit befolkningen i Italien vänder sig tanken ovilkorligen till Frankrike och den man, som styr detta lands öden oci så kraftigt bidragit till just samma eniga Ita liens skapande. Vårt gårdagstelegram srår Paris var särdeles oroande, emedan det tyck tes angifva, att Frankrike redan nu står begrepp att lemna sin neutrala ställning Detta är dock i högsta grad osannolikt, och Jsynes berättelserna om den observationskår a 10,000 man, som Frankrike skulle uppställa vid sin Rhengräns under marskalk Forey befäl, vara ett blott rykte. Frankrike skal sdessutom i Chalons snart ha ännu starkare styrka i ölningsläger och behöfver tillsvidare ej upprätta någon annan observationskär. Äro således ryktena om, att Frankrike redan gör sig i ordning till att uppträda på ett eller annat sätt väpnadt, allttör tidiga, kan man dock vara öfvertygad om, att Napoleon vill två sina händer rena från allt ansvar för kriget. IIvad Ltaliens hållning angår, har han redan öppet sagt till Österrikes ombud i Paris, furst Metternich: Jag råder ej längre så obetingadt som förr öfver Victor Emanuel. Emellertid har jag låtit regeringen i Florens veta, att hon vid ett angrepp på Osterrike icke kan lita på mig. Jag har ej ens med bestämdhet velat förbinda mig att garantera Italien dess fördragsenligt förvärfvade besittningar, i händelse det lider nederlag. I så fall kan Italien neppeligen af mig väuta annat, än att jag senare skall tala till förmån för dess sak. Deramot vill jag icke heldre dölja för Österrikes representant, att hela mitt inflytande ej skulle kunna förhindra Italien från att genast angripa Österrike, om preussarne skulle vinna seger öfver österrikarne, Den telegrafiska korrespondensen mellan Paris å ena sidan samt Wien, Berlin och Florens å den andra är mycket liflig. Kejsaren meddelar sig direkte med gesandterna i dessa städer. Han gjorde så ätven före det italienska krigets början. Den 1 d:s meddelade Constitutionnel en ledande artikel, bladet tillsänd från regeringen, hvari säges: Skullo det komma till. ett krig, så förklarar Frankrike högtidligt, att det alldeles icke bär något ansvar derför; Frankrike är hvarken inveckladt deri eller hyser någon tanke på krig, det skall derför törblitva tullkomligt neutralt, likasom det behållit åt sig fullkomligt fria händer, och det skall i intet fall låta sig mot sin vilja ryckas med:. Denna förklaring var afsedd att lugna den vpphetsade stämningen. I ett bref trån Paris at d. 30 April läsa vi: Den stora allmänheten har med stor ovilja emottagit de tvenne senaste dagarnes krigiska underrättelser. Alla äro betagna med oro, och mjöl-, oljeoch spanmålsspekulanterna voro derigenom i dag så bragta ur fattning, att de ännu kl. 3 på efterm. gjort alls inga aaärer. Det var äfven för att lugna stämningen, som statsministern Rouher skulle i lagstiftande kåren sistl. Thorsdag afgifva bestämda törklaringar rörande regeringens politik. Från sjelfva Tyskland föreligger intet egentligt nytt at intresse, men i Berlin hölls d. 2 d:s ett ministerråd, inom hvilket vigtiga ärenden kommo till tals. De afsägo sannolikt förnämligast Sachsen, som preussiska trupper troligen komma att i dagarne besätta, fastän det allmänt antages, att Österrike i så fall skall vilja med vapenmakt skydda Sachsen. De preussiska tidningarnes språk mot de tyska småstaterna andas ock det mest kränkande öfvermod. Så säger Köln. Zeit., som städse vill gifva sig sken af att vara hofsamhetens härold: Den sachsiska konungafamiljens skatter skickas ill London, sedan kunna ju undersåterna lugnt bryta halsen af sig. Skulle det, hvilket Gud förbjude, gerom dynastiernas förvållande komma till ett sasansullt krig, så hoppas vi, att Preussen icke skall sakna energi, att låta krigets följder närmast falla på less upphofsmän. Om en liten stat börjar krig meg Preussen, så blir den naturligtvis intagen, soljaktlisen indragen, och hvad som först bör indragas är le regerande furstliga familjernas gods och skatter. Det nämnes ingenting om, huru det skall gå, om Preussen börjar krig med en lien stat. I Englands Underhus har finansministern illkännagifvit, att, sedan parlamentet antagit srincipen om nedsättning i valcensus, skall ästa Måndag förslaget till ny fördelning t parlamentssätena inlemnas till huset jemie etormtörslagen ang. Skotland och Irland. Den explosion, hvarigenom engelska ånaren European sprängdes i luften utanför spinwall, härledde sig från 70 fat nitrogly