Göteborgsposten – 3 maj 1866, sida 1

— Tala. Är ni ej nog förnäm, nog rik ... Önskar ni en anställning vid hofvet? — Nej, ingenting af allt detta, monseigneur. — Ah! utbrast kardinalen synbart förvånad. Hvad vill ni då? — Det finnes en viss ung man utan namn och utan förmögenhet som frånstulit mig min dyrbaraste skatt: min dotters kärlek. Jag har gjort allt för att hindra det. Jag har förolämpat honom och jagat honom ur mitt hus . — Och han har kommit tillbaka, jag är öfverty derom? — Monseigneur har rätt. Och derföre, fortfor grefven kallt, skulle jag vilja att han ej återkomme. — Hvad behagas? utbrast kardinalen i det han hoppade till på stolen. Jag har uttryckt mig illa, fortfor herr de Valenec, eller ock har Monseigneur illa uppfattat mina ord. Det finnes två medel för att han ej skall återkomma: det ena är döden, och jag har ej rättighet att fordra hans död; det andra ir fängelset. — Dei är sålunda ett lettre de cachet vi vill bedja mig om? — Endast det. Och monseigneur har tvenne skäl att ej vägra mig det. — Verkligen?