sinna en sådan uppsattning löjlig. om vi icke visste, huru färgad den är. Men Preussen fruktar framför allt en separat öfverenskommelse mellan Italien och Österrike om Venetien, och derför skall en af Italiens diplomater ligga i Wien ett par veckor och studera — baletten. Från preussiska Schlesiens hafvudstad Breslau skrifves under d. 26 April, att den för i dag väntade lössläppningen af reserven har icke egt rum. Enligt allt hvad som från trovärdigt håll törljudes rörande de nyaste militära anordningarne, synes det icke mera tvikvelaktigt, att i afseende på afväpningen ett, om än endast tillfälligt, uppskof inträffat och att derför minskningen af såväl manskap som hästar tillsvidare inställts. Preussen förblir således fortfarande faktiskt på krigsfot. Det är för Italiens del sägnesamt att erfara, att Garibaldi alldeles icke lemnat Caprera och ingalunda synes hugad att ställa sig i spetsen för en rörelse mot Österrike som går utom regeringens plan, hvadan man kan sluta att wienertidningarnes uppgifter om det italienska rörelsepartiets väpnade uppträdande äro i grund falska. Den italienska tidningen Caste Cavourskrifver om Garibaldi: General Garibaldi har ullskrifvit sina vänner, att hans helsa är alldeles förträfflig, men att han anser som sin pligt att förklara vännerna, utt han skulle vilja bedja, det man måste lemna honom i ro. Denna uppgitt ötverensstämmer med åtskilliga andra berättelser om Garibaldi, hvarför berättelserna om de italienska ströfkårernas infall på österrikiskt område kunna med fog anses för österrikiska svepskäl för vidtagande af rustningar mot — Italien eller Preussen? I Frankrikes lagstiftande kår har Ollivier bebådat sig vilja ställa några direkta frågor till regeringen angående Frankrikes ställning till de politiska förhållandena, och att han dertill vill begagna tillfället då fråga blir om anslag för årets kontingent af inkallade konskriberade. I korthet torde man kunna beteckna ställningen så, att Österrike med nöje sett sig kunna begagna Italien som svepskäl till utvidgning at sina rustningar, att Preussen likaledes med belåtenhet begagnar Österrikes rustningar som skäl för sig att ställa sig på krigsfot och att Italien likaledes vill draga fördel af Österrike att ställa sig på full krigsfot. Detta är således trenne stora militärmakter, som inom ett par veckor skola ha betydande stridskrafter mobiliserade. Ryssland har redan ansenliga truppstyrkor på benen och så förlagda att de kunna när som helst med jernväg befordras till vestra och sydvestra gränserna. Turkiet väpnar feberaktigt, likaså Donanfurstendömena — och de officiösa parisertidningarne låta förstå, att Frankrike såsom kontinentalmakt ej kan i längden hålla sig på afstånd från händelserna i Europa. Från Paris meddelas, att andra delen af kejsarens bok om Julius Cesar utkommer i Paris d. 8 d:s. Den skall afhandla det galliska kriget och är försedd med en massa teckningar. Såsom i går öppnades i industripalatset utställningen af letvande konstnärers verk. I Zysslands officiela kretsar gör man allt, för att få allmänheten till den föreställning att attentatet mot kejsaren var resultatet af en vidt utgrenad polsk sammansvärjning. Det lumpna i att vilja nedsvärta polackarne för missdåd af en ryss står i öppen dag, men skall troligen ej lyckas, fastän en Muraview står i spetsen för undersökningskomiten. I Amerikas Förenta Stater har general Sheridan, öfverbefälhafvare i de till Mexico angränsande trakter, förordnat, att de passagerare, som afgå från Neworleans till Mexico, måste vara försedda med pass. — Processen mot Jefferson Davis skall inom två månader inledas i Richmond. — Den saknade ångaren City of Washington har lidit haveri, men passagerare och frakt äro bergade.