Göteborgsposten – 30 april 1866, sida 2

4 Rysslands finansiela ställning tyckes vars särdeles betänklig. I ett bref från Peters burg läses: Vära finansiela förhållanden bl med hvarje dag sämre och vi gå med snabba steg en allmän bankrutt till mötes. Äfven finansministerns sista förtviflade åtgärd, det andra inhemska lånet om 100 mill. rubel, vill ej rätt bjelya. Oaktadt de oerhörda fördelar, som bjudas allmänheten, och oaktadt det lockande i premierna ha hittills obligationer inköpts endast för 33 millioner rubel. Fråga är, buruvida man skall tå de andra 67 millionerna placerade. Så draga sig molnen ihop från alla håll, och vi måste här verkligen vara beredda på allt. Kejsar Alexanders räddare Komissarow bevistade med sin fru för några dagar sedan en, opera på Mariateatern i Petersburg. Re dan på mo-gunen hade ett rykte utbredt sig härom; teatern var derför örvertull. Då Komissarow inträdde i sin loge, reste sig den närvarande publiken från sina platser och emöttog honom med dånande hurrarop. Artisterna uppstämde folksången, som måste sjungas om tre gånger. Under hela tiden stod Komissarow i sin loge och helsade. Slutligen ropades: På scenen! på scenen!, och Komissarow måste bege sig ned på scenen, för att begapas. I Frankrike har den komitå, som blifvit nedsatt för att afgifva utlåtande ötver upphäfvande af bysättningstvänget. uttalat sig med 5 röster mot 4 mot upphätvandet. Den af oss förut omnämnda artikeln i Paysangående de krigshotande utsigterna förskrifser sig trån franska utrikesministeriet. År 1847 blef hertigen af Choiseul-Praslin. hufvudet för en af de trämsta franska familJerna, dragen inför rätta, anklagad för att ha mördat sin hustru. Hertigen dog likväl i Luxembourgs fängelse, der han, såsom pair af Frankrike, sat i ransakningshäkte. Nu meddelar la France den underrättelsen, att hertigen alldeles icke dött; en fransk diplomats betjent har sett honom på Londons gator. Det säges, att han från Frankrike begaf sig till Californien, hvarifrån han för några månader sedan ankommit till London, der han bor under ett främmande namn. Hans familj skall hafva åt honom bestämt en pension och han sjelf föra ett högst skandalöst lif. I Frankrike är hertigen borgerligt död. Mellan Nordamerikas Förenta Stater och Canada har, såsom bekant, bestått ett internationalt fördrag, som medgaf medborgare från det ena landet fri näringsutöfning i det andra, upphäfde tullgräns m. m. Detta fördrag har nu af kongressen i Washingtoc blitvit upphäfdt. På grund häraf vill man i Canada ej tillåta amerikanare fiska i dess vatten, och stridigheter ha uppstått, hvilka föranledt Unionsregeringen att ditsända en stark eskader, för att skydda amerikanska medborgares intressen mot olagligt våld. Man befarar med anledning häraf förvecklingar, hvilka lätt kunna leda till ett krig mellan England och Amerika. Frankrikes Moniteur tillochmed uttalar farhågor i detta fall. I Mexico, hufvudstaden, har en eldsvåda egt rum, som förstört för 300,000 dollars. Den polska emigrationen i Paris har utnämnt Leo Zveyszewski till att skrifva historien öfver 1863 års uppror. Emigrationen vill dermed söka förekomma de vanstållningar, som man befarar, af de ryska historieskrifvare, hvilka af ryska regeringen befullts skrifva nämnda upprors historia. Från Rom har till Tuillerierna anländt prinsen af Musignano Joseph Bonapartes jvarlåtenskap. Bland densamma finnes en värdefull samling af bref från den forne konungen af Neapel och Secilien jemte andra politiska och litterära celebriteter. Deri innas äfven några intressanta bret från m:me le Staöl jemte pikanta upplysningsr om det sätt, hvarpå qvarlefvorna af det napoleonska vartiet kommunicerade under restaurationen och julirevolutionen. I Rysslands hufvudstad tortfar den kejserliga förgudningen. På det ställe, der attenatet mot kejsaren föröfvades, skall nu bygI zas en kyrka, af tacksamhet för czarens räddling. i Senare Post. L Sjolfva kKölnische Zeitung måste nul! nedgilva, att fara åter är för handen och att ituationen förlorat den tredliga karakter, som s sämnda blad med all makt ville påtvinga sui len. Det säger: Vi ha för oss det egendomiga skådespelet, att Österrike atväpnar i Noren och rustar i Södern. Men ettersom nor-JI len och södern äro förenade genom en jern