I ville i det han härdt tryckte markisens hanml. Men tillåt mig nu at låta öfrverlemna andra vapen och en annan drugt at er. När tänker ni resa. — Redan i dag om ni kan skaffa mig en häst. — Man skall vilja ut den bäste åt er. Följ mig. Ni bör framför allt ha behot att återhemta era krafter. I Markisen tog Renaud fanerligt i handen, förde hoInom till matsUlen och lät servera honom en riklig måltid. Tva rtim mnar derelter voro de bada två rresklädda. — Ni reser? sade den unge olliceru förvanad. — sa, Jes ämnar mig till Aontreuil. Än ni sjelf? — Till Nantes. — Da trauas vi der, lofrade herr de Tourrille. — Inom tio dagar? ... — Jag har ju svurit er det? yttrade markisen högtidligt. Med dessa ord skildes de åt. — — XI Hvad Richelieu ej väntade sig. Under det ofvanbeskrifna händelser tilldrogo sig hade kichelieu, helt och hället upptagen af sina stora planer, fortsatt sin väg. Han hade bradtom att komma till Nantes. : Han tycktes företridesvis ha valt denna stad till skådeplats för utförandet af hans hemliga planer. Ingen