sade ruinerna hvartill finansministern sörvandlat vår industri genom franska traktaten, har ytterligare ett splitter nytt yllexämnadsaktiebolag bildat sig i Norrköping, hvilket bolag redan i sjellva fabriksbyggnaderna nedlagt. 300,000 rår. Det är fara värdt att detta bo-, lag, som gitvit protektionisterna en sådan dekonfityr, af dem ställes under förmyndare, såsom mindre vetande. Ni har er bekant, antager jag, att hr Chr, Hammer under loppet af tio år med en ofantlig kostnad och mycken möda åstadkommit en högst betydlig samling af konstsaker och kuriosa. Många af dervarande effekter återfinnas icke i något utländskt museum. Der finnas guldoch silfverarbeten, som tillhört våra äldsta och förnämsta adliga tamiljer — jag lemnar helt och hållet åsido om alla dessa artiklar primitivt kommit i deras ego genom arf eller eröfrats med vapen i hand under Sveriges ärooch plundringsrika strider på främmande jord — allt nog, de finnas, många af dem åtminstone, i hr Hammers museum, men af honom inköpta för rikets ständers banksedlar, eller tillbytta för mera moderna saker ur hans vackra juvelerarebutik. Hr Hammer förstår hvad som kan blifva af intresse. Sålunda — som exempel derpå — vill jag anföra: ett litet mycket tarHigt skrifbord, en dito skritstol, och ett litet ytterst anspråkslöst skrifdon; vid detta bord har en af våra utmärktaste författare, utmärkt äfven för sin superlativa anspråkslöshet, sutit nästan dagligen från tidigt på morgonen till sent på natten, blott med de oundvikligaste afbrotten, i mer än tretio år, och skrifvit den aldra finaste stil, men så läslig att den utgjort sättarnes förtjusning. Mannen var Anders Magnus Strinnholm, den föga firade, men nitiske historieskrifvaren, som då han invaldes i Svenska Akademien plötsligen kallades sekreterare— men i hvilket embetsverk? Ja, det kunde ej ens ban sjelf uppgitva: i månen kanhända, sade han skämtsamt. — Då den lille alltid fint putsade mannen var död och begrafven, besökte hr Hammer sterbbuset och frågade om de ofvannämnda möblerna voro till salu. Man häpnade deröfver, ty värderingsmännen hade blott uppskattat dem till ett par riksdaler; men Hammer bjöd rätt artigt för dem, det togs med nöje — och så stå de nu i hans museum, och på sådant sätt samlas kuriosi