Göteborgsposten – 24 april 1866, sida 1

jag se syra eller fem ryttare rida fram på slätte att de styra kosan häråt. — Hvad siger du? utbrast löjtnanten darrande; hvad är att göra? det är Laffeymas! Stackars hertiginna! ... Hör på, om dessa ryttare klappa på porten, så sök att vinna tid: säg att du har förlagt nycklarne, hitta på hvad dn vill .... men först och främst gå och hemta din hustru. Stanislas gick ut och kom straxt derefter tillbaka med Marguerite. — Kläd utaf denna person, yttrade Renaud till Marguerite det är en qvinna; låt henne ligga i er säng, och lägg er sjelf vid hennes sida; om man frågar er skull ni säga att hon är er dotter ... Skynda er! Marguerite närmade sig hertiginnan och väckte henne. Man förklarnde för henne hvad som passerade och hon fogade sig efter de anordningar man beslutat. I samma ögonblick hördes fördubblade slag på porten från gården. — Hvem der? frågade Stanislas. — Öppna! i konungens namn! .... svarade en röst. — Vänta. Jag skall gå och söka reda på mina nycklar. Han kom derefter tillbaka till Renaud. — Du har ju en häst? frågade gardeslöjtnanten i låg ton. a n; jag tror ; Jag