Göteborgsposten – 13 april 1866, sida 2

förbereder er på att om det kommer till batalj, så vill jag ha min andel deri. Ni skull så få, grefve; jag lofvar er det, försäkrade Renaud. En timma senare steg man upp i ett åkdon. Klockan tio på aftonen uppnådde man slottet Pardailian. Der åtminstone kände man sig trygg för hvarje fara. Renand installerade så godt sig göra lit de förnäma gäster hvilka han mottog å detta arfvegods som han sedan sju månader ej återsett. Han gaf åt hertiginnan de Chevreuse ett rum beläget i första våningen, mellan det herr de Chalais erhöll och det han tog för sin egen räkning. Åt sig hade han valt det farligaste, i händelse af ett anfell. Grefvens och hertiginnans rum hade utsigt åt trädgården. Renaud öfverlät bottenvåningen åt Gaspillac, Adonis och La Rapicre och uppmanade dem att hålla noggrann vakt. Vid midnattstiden voro alla försänkta i djup sömn. Man hade tillryggalagt femtiofem lieues på tjugofyra timmar, hvilket på den tiden ville säga mycket. VIII En Talleyrands ord. Beläget en half lieue från Joigny, nära venstra stranden af Yonneftloden, erbjöd slottet Pardaillan, oaktadt dess