Göteborgsposten – 13 april 1866, sida 1

— Denna gång skola de likväl icke upphinna oss, derom är jag öfvertygad, yttrade Renaud. Emellertid inkörde, just som de satte sig i rörelse, en tung postvagn i Blois och stannade några sckunder senare vid Gyllene lejonet, hvilket de resande nyss lemnat. Michel och Gaspillac sågo postvagnen, just då vägen gjorde en stark krökning, så att den i nästa ögonblick var försvunnen. I galopp till Orleans! befallde Renand. Vi skola der finna friska hästar. Ulan att oroas gjorde de denna temligen långa färd och anlände till Orleans omkring kl. elfva på förmiddagen. Utan att förlora en minut bytte man om hästar och begaf sig till Montargis, dit man hann klockan fyra. M:mo de Chevreuse hade insomnat under färden. Man måste väcka henne, för att låta henne nedstiga ur vagnen. Man hade rest tjugofem lieues utan att blifva oroad och höll nu rådslag. — IIuru långt ha vi ännu till Pardaillan? frågade hertiginnan. — Minst tolf lieues, svarade Renaud; men om ni vill resa till häst, skulle vi kunna taga en genväg och förkorta afståndet med en god fjerdedel. — Det är öfverenskommet, yttrade hertiginnan. Låtom oss resa. Hon ville stiga upp, men föll utmattad tillbaka på stolen.