Göteborgsposten – 9 april 1866, sida 3

atmosfer i st. f. en sund politisk lusström. Fördelen af situationen att föra ett krig, hvilket är såsom sådant populärt och der framgången skulle bjuda mängdens oförstånd tystnad, denna fördel existerar ej mera. Man skall icke ha Österrikes vapen ailena att kämpa mot, utan mot den osynlige fienden: hela Europas t fara satta materiela intressen . ... Det revolutionära partiet inom hela Europa hoppas på och önskar kriget; det republikanska partiet, som vet att i Tyskland saknas vilkoren för en republik, fruktar åtminstone icke kriget, ty för detsamma gäller att skapa fäderneslandets enhet. ... Det finnes blott tvenne vägar för den preussiska statskonsten: Ått antingen fängsla de revolutionära och repuplikanska fanorna; eller: Fred med Osterrike. Borgerligt eller kompensation. En österrikare vid namn Edvard Mylius har tillställt den österrikiske gesandten i Berlin en skrifvelse, hvari han underrättar honom om, att en kula hålles i beredskap till konung Wilhelm, om det skulle komma till ett krig mellan de tyska stormakterna. Det har i Frankrike: gjort ett högst obehagligt uppseende, att tillochmed den beskickning, som belgiska regeringen skickat till Mexico, för att notificera om konung Leopolds död, ötverfallits af ett guerillaband i närheten af hufvudstaden Mexico, och att en ung ofsicer, ordonnansofficer hos gretven af Flandern, fallit i kampen. Man frågar sig sjelf, om det väl är möjligt, att så stora uppoffringar, som gjorts, icke haft bättre verkan. Frankrike har förlorat en af sina främsta skriftställare, Gustave de Beaumont, född d. 16 Febr. 1802. År 1831 skickades han med Tocqueville till Amerika, tör att studera straffsystemet derstädes. Ar 1839 blef han deputerad och anslöt sig till venstra centern. Efter Februarirevolutionen gick han under Cavainac som gesandt till London, der han qvarblef tills Louis Napoleon blifvit president. Nu återvände han till nationaltörsamlingen i Paris. Den 2 Dec. 1851 var han en af de deputerade, som församlade i maireriet 1 10:de arrondissementet, häktades och kastades i fängelse. Af hans skrifter är Marie eller Slaflifvet i Förenta Staterna den förnämsta. La France berättar, att Victor Hugo tänker åter slå sig ned i Frankrike. I Amerika hölja Fenierna sig nu i ett visst mörker. De fortsätta organiserandet af sina trupper öfver hela Föreuta Staterna, men dementera påståendet, att de skola bestämdt göra ett infall i Canada. Just denna hemlighetsfullhet ger skäl att tro, det någon kraftutveckling å Feniernas sida skall komma att ega rum. Från Valparaiso berättas, att tvenne spanska fregatter, som försökte angripa ön Chiloe, blefvo tillbakaslagna af de allierade peruanernas och chilenarnas dervarande batterier samt återvändt till Valparaiso betydligt skadade.