Göteborgsposten – 7 april 1866, sida 2

Radhu-rätten. I Onsdags fortsattes ransakningen angående hustru Nisacu. tilltalad för att ha med våld från hanlelsbokhållaren W. tillgripit ett guldur med vidhanzande kedja. Hustru Nissen hade begärt uppskof på jorton davar för att inkalla nya vittnen, Dessa vitten roro tvenne, och af dem var det ingendera som hade något mot de förra vittnenas uppgifter stridande att berätta. Båda vittnenas berättelser bestyrkte laeremot ytterligare det redan förut temligen troliga untagandet att angifvelsen mot hustru N. varit fullkomligt grundad. För öfrigt hade ett tidigare hördt vittne begärt att få tillägga en sak som han förra förhöret erinrat sig, eller att hustru N. straxt före visitationen, då vittnet uppmanat henne att med godo till hr W. återlemna klockan, yttrat: Det kan jag ej; den är pantsatt. Att den bofven skulle våga att söra sak af detta Målet uppsköts, på det att aktor i målet tör afomnande af slutpåstående hunne taga del af bandlingarne, på åtta dagar.