Göteborgsposten – 7 april 1866, sida 1

om vi skulle tala en smula om väderleken? Ah nej, det nöjet torde vi med lugnt samvete kunna bespara både oss och våra läsare, ty väderleken talar i dessa dagar bäst för sig sjelt. Visserligen kan man finna sig mer än vanligt frestad. att utbrista i mer eller mindre poetiska uttryck al den mest oskrymtade admirations-förbluffning öfver den blå himlen, den strålande solen, den brusande vågen, som löst sina isfjettrar, lärkan i skyn och sippan i dalen, men allt det der, mut herrskap, njuter Ni säkerligen allrabäst at i den tjusande vår-verklighet, som nu så småningom kommer att upprulla sina taflor inför edra häpna ögon. Lycka tll, go vänner, ! njuten, men njuten med måtta och kommen framför allt ihåg, att vårfläktarne äro förrädiska; njuten derföre tillsvidare stilla och be