Sedan de bit för bit försålt sina kläder lefde de af hvad klädmäklaren var så god och lemnade dem samt lefde sedermera på industriknep. j Dit hän hade kommit med dem då hofvet anlände. Laffeymas som alltid sökte efter dylikt folk upptäckte och igenkände dem samt föreslog dem att tjena på nytt; de antogo och förenade med sig tvenne af deras kamrater på biljarden.. Ledda af sin herre hade de posterat sig i närheten af värdshuset, i hvilken den förre icke tvekat att inträda, och på ett tecken af honom hade de fasttagit och plundrat grefve de Rocheforts betjent. Renaud som börjat hysa tvifvelsmål hade begifvit sig efter betjenten och, såsom man sett, kommit alltför sent för att hindra det brefvet, som domestiken bar, föll i Lafseymas händer. Renaud ville dock söka att komma fram i rätt tid för att underrätta grefve de Chalais om den fara han löpte. Han sökte således att spränga sig väg bland skurkarne. Sedan Benaud uthärdat första anfallet och sett sin häst, dödligt sårad, falla till marken, stod han stilla, besluten att utkämra striden. Fyra motståndare befunno sig framför honom, och tvenne af dessa voro i synnerhet att frukta, emedan de visste, att adelsmannen ej skulle skänka dem nåd, ifall de råkade i hans händer. Alla fyra nelkades på en gång med värjan i högra banden och i den venstra hållande pistolerna, hvilka de