Göteborgsposten – 26 mars 1866, sida 2

————————— rån Utlandet. Fenierna i Amerika låta åter tala om sig. I ett bref från New-York af d. 7 d:s läses härom : Ett stort möte at Fenier, besökt af 100,000 personer, hölls härstädes sistl. Söndag i Jones Wood, under presidium af hufvudcentrum Mahony. Flera talare uppträdde och yrkade ifrigt på subskriptioner till bonds, af hvilka försäljning anordnades på platsen. Mahony tillkännagaf att kampen (?) börjat i Irland och begärde tillräckligt penningar, för att sätta en expedition i stånd att inom sex veckor afgå trån Amerika till Irland. hapt. MCaflerty, ombud från Feniernas hufvudeentrum i Irland, Stephens, förklarade, att Fenierna hade på Irland redan en disciplinerad armå om 300,000 man stridssärdig; allt hvad de behölde var vapen. Mötet resolverade, att de närvarande församlats såsom amerikanska medborgare, för att uttala sina sympatier för ett folk, som önskade att bli fritt och åt hvilket de beslöto art lemna materiel hjelp; att upphäfvandet at Habeas-Corpus-akten var ett erkännande af, att Irland befann sig i krigstillstånd och dertör var, enligt alla det civiliserade krigförandets lagar, berättigadt till åtnjutande af krigförande parts förmåner; att mötet derför uppmanade sin regering i Washington att utan uppskof erkänna Irland som krigförande; au alla ingående penningar genast skola afsändas till John Mitchel i Paris. — Stor entusiasm rådde vid mötet, och för 25 dollars bonds såldes. Den katolske erkebiskopen i New-York har utfärdat ett cirkulär, hvari han uppmanar sin kongregation, att hålla sig tillbaka från Jones-Wood-insamlingen. Uti en sistl. Söndag hållen predikan beklagade erkebiskopen, att katolikerna gjort ett undantag mot sin vanliga histora, i det de tillslutit öronen för sitt presterskap angående Fenianismen. Han upp manade åhörarne att draga sig tillbaka från rörelsen, hvilken redan gått för långt, och sade, att mötet i Jones Wood var en öppen kränkning af sabbaten. Kapt. MCaflferty hade i Lördags ett långt samtal med presidenten Johnson. Den 6 d:s hölls ett meeting i Filadelfia. dervid MOCafferty höll ett tal, hvari han förklarade, att det första hugg, som gafs åt Englands hjerta, skulle träffa tjugo gånger hårdare än i Irland, och att Stephens var den militäre organisatören i Europa. Församlingen hängaf sig åt en stor demonstration. I England kan ministeren ännu icke ernå någon stadga. Flera törändringar derinom förestå. Det bekräftas att lord Clarence Paget står i begrepp att nedlägga sitt embete; han tros dock skola qvarstanna tills Maj och derefter afgå till sitt kommando i Medelhafvet. Som hans efterträdare nämnes T. G. Baring. understatssekreterare för inrikes ärendena. Henry Fenwick har begärt afsked. Inrikesministern har tillbakavisat presterkapets begäran, att en allmän botoch bönelag med anledning af kreaturssjukan måtte