Göteborgsposten – 26 mars 1866, sida 1

Mindre Teatern har upptagit det gamle bekanta stycket Sullivan af Målesville. De gafs för första gången i Lördags och slog, så som förr, an på den ganska talrika publiken Hr Bohman hade i titelrollens utförande till. fälle att gifva nytt prof på en skådespelare. talang, som alltjemt skrider framåt och en gång, rätt utvecklad och förädlad i konstens sanna bemärkelse, skall bli en prydnad för svenska scenen i allmänhet. M:ll Wiberg kan ej sägas vara fullt vuxen Lilias parti; man skönjer för ofta, att hon gör sina första steg å tiljan. Men hennes goda anlag äro obestridliga och under klok ledning kunna de göra henne till en ej blott användbar skådespelerska. Hr Grönqvist, Lilias far och kassör i Ostindiska kompaniet, utförde sitt parti med jemnhet. Hr Nordberg var roande. Hos hr Sellström sågo vi intet af den salongsfiness, som låg i hans roll, oaktadt karakterens faddhet och laster. Konsert, I morgon gitves af härvarande tyska operas körpersonal å Bloms stora sal en konsert, vid hvilken sällskapets och orkesterns mest framstående förmågor benäget medverka. Vi fullgöra endast en skyldighet, då vi härmed lägga hvarjom och enom som det vederbör, på hjertat, att dä ett tillfälle erbjuder sig, att i någon mån ersätta dessa i konstens förgårdar arbetande, för deras lika ihärdiga som ovanliga flit och sträfsamhet. Om dessa aktningsvärda bemödanden icke alltid burit fullt tillfredsställande frukter skall detta säkerligen för en opartisk betraktare synes ursäktligt, och den gamla satsen -arbetåren är sin lön värd torde här om någonsin ega en tillämpning, hvilken vi hoppas måtte för konsertgifvarne utfalla så fördelaktigt som möjligt.