Göteborgsposten – 26 mars 1866, sida 1

narie ärsanslag, 18,000 rdr. äskat en förhöjning al 14,000 rdr, hvaruti likväl inginge det belopp, 6,000 rdr, som rikets ständer vid förl. riksdag för institutets behof å extra stat anvisat. Statsutskottet har föreslagit endast 10,100 rdrs fö höjning. — Afven uti det till Ultuna landtbruksinstitut utgående arsanslag, 12,000 rdr, är förhöjning äskad med 6,000 rdr. Utskottet har endast beviljat 4.000 rår. — Såsom bidrag till underhåll af två lägre landtbruksskolor bar utskottet, i enlighet med K. M:ts proposition, tillstyrkt 4,000 rår. Hr C. A. Petterssons och riksdagssullm. C. J. Svenstns motioner om förhöjning i det vid 1859—60 årens riksdag beviljade extra statsanslag af 3,000 rdr årligen till reseunderstöd åt sådane arbetare i de särskilda näringsyrkena, hvilka önska i främmande länder förvärfva sig ökade insigter och konstfärdighet, läro af ofvannämde utskott förordade, under hemställan vatt i avarande anslag måtte höjas till 6,000 rdr. Friherre K. Bondes framställning om beviljande af 10,000 rår till fabriksoch handtverksnäringarnes beI främjande genom slöjdförenings-styrelsens försorg, ha utskottet deremot icke ansett sig kunna biträda. I sammanhang med tillstyrkt bifall till K. M:ts proposition om anvisande af 1,200 rår till aflöning åt en underlärare vid navigationsskolan i Göteborg, afstyrker utskottet en af hr A. A. v. Francken väckt motion om löneförhöjning åt lärarne vid samtliga navigationsskolorna. Statsutskottet afslutade i Thorsdags afton behandlingen af 6:te hufvudtitelns anslagsfrågor, och har utskottet, i anledning af K. M:ts framställningar om anslag till reglering af tomter och gator uti Ronneby och Karlstad, efter de derstädes timade eldsvådor, med afseende å det för Ronneby anmälda anslagsbehosvet, hemstält, att ett belopp af 30,000 rdr måtte, såsom ersättning för den af statskontoret för berörda ändamål redan utbetalda summa, i riksgäldskontoret anvisas, och, med hänseende till tomtregleringen i Karlstad, tillstyrkt rikets ständer, att anvisa dels 50,000 rdr såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, dels ock såsom lån under de vilkor, som för likartade fall vid föregående riksdagar blifvit bestämda. För Sveriges deltagande i den tillämnade allmänna expositinen af åkerbruks-. industrioch konstalster i Puris år 1867 har utskottet tillstyrkt att på riksgäldskontoret anvisa ett anslag af 120,000 rår. I afscende å styrelsen för allm. vägoch vattenbyggnader har utskottet, i öfverensstämmelse med K. M:ts proposition, hemställt om beviljande af 30,000 rdr till undersökningar, inspektionskostnader och expenser för allmänna arbeten; 32,800 rår till styrelsens aflöning samt tjenstebiträden i hufvudstaden och landsorten; 8.000 rår till arvode för civilingeniörers undervisning vid Marieberg; samt 3,000 rår till stipendier för elever, som genomgå den för civilingeniörer bestämda kurs. Det af utskottet samma dag på förmiddagen fattade beslutet om afslag å K. M:ts proposition om Folu Bergsskolas förflyttning antogs, efter en synnerligen liflig debatt, i hvilken hr generaldirektör Huss företrädesvis framlade skälen mot den ifrågasatta flyttningen, med den stora majoriteten af 27 röster mot 7. Bevillningsutskottet har i Thorsdags efter en 5 timmars debatt och 2 voteringar godkänt 1:sta afdelningens förslag om åsättande af tull för ladugårdsprodukter samt vissa slag af spanmål, omalen och malen. Öfverläggningarna hafva varit ytterst lifliga. — De tullsatser, hvilka enligt afdelningens förslag blifvit af utskottets plenum åsatta vissa jordbruksoch ladugårdsprodukter, äro: för fläsk 2 rdr, kött 1 rdr, ost 3 rdr, smör 3 rår och ister 2 rdr, allt pr ctr; för hvete 15 öre och råg 10 öre pr k. f.; för mjöl af hvete 80 öre och af råg 50 öre samt för gryn, alla slag, 50 öre pr etr. — För tullen å fläsk utföll den begärda voteringen med 32 röster mot 15, hvilka voro för tullfrihet, och för tullen å spanmål, omalen, hvete, med 29 mot 16. Alla de öfriga tullsatserna bestämdes utan votering. Bevillningsutskottet fattade i Fredags med 26 röster mot 21, det vigtiga beslutet om afskaffande af tullen å salt. Till detta resultat bidrog i betydlig mån frih. D. v. Schulzenheim. — Afdelningens förslag om åsättande af tull för marinmetall blef likaledes af utskottet efter votering godkändt. — Tulltaxan torde i denna dags, Måndagen, plenum blifva fullständigt genomgången. Allm. besvärsoch ekonomi-utskottet har i afgifvet utlåtande, i anledning af återremiss af utskottets betänkande angående väckta motioner om utvidgande af qvinnans borgerliga rättigheter, yitrat, efter att hafva redogjort för ärendets behandling inom riksstånden och de uppställda motförslagen samt till granskning upptagit dem som ifrån utskottets äro mest afvikande, att det föreställer sig, att riksstånden skola vara benägna att med frånträdande af redan fattade afvikande beslut gilla en framställning, som hufvudsakligen åsyftar att med erkännande å rikets ständers sida af grundsatsen, att, ur synpunkten af statens ändamål, qvinnor icke böra, för det att de äro qvinnor, vägras att odla och använda sina anlag, förmögenheter och krafter, med samma rätt som männen i allt hvartill de kunna finnas passande, hos K. M:t utverka, ej mindre tillämpning häraf der det efter K. M:ts pröfning lämpligen redan kan ske, än ock förberedande åtgärder till ett följdriktigt genomförande af samma grundsats i den utsträckning, som är med det allmännas fördel förenlig, men i nu bestående förhållanden möter hinder af flerfaldig beskaffenhet, hvilkas undanrödjande först efter en noggrannare undersökning, än rikets ständer för närvarande äro i tillfälle åt ärendet egna, kan åstadkommas; och får utskottet alltså inbjuda samtliga riksstånden att förena sig om det beslut att — i skrifvelse till K. M:t med anmälan att rikets ständer anse anställning i tjenster och befattningar, hvartill qvinna kan pröfvas lämplig, och hvarifrån hon ej genom grundlag eller civillag är utestängd, hädanefter böra henne tillkomma, när hon visar sig dertill ega erforderliga kunskaper och skicklighet, samt fördenskull tillfälle böra beredas qvinnan att aflägga de för dylik anställning föreskrifna kunskapsprof — anhålla, att K. M:t måtte vidtaga och, der så nödigt finnes, hos riksdagen föreslå de åtgärder, som för genomförande af en sådan föränaring i hittills bestående förhållanden finnas erforderliga. omensklighet. Vår Töreboda-korresp. berättar följande drag af en hardt när otrolig grymhet: En bonde här i trakten, Johannes i S—gård, har nyligen genom ett oerhördt djurplågeri ådr git sig sina grannars uppmärksamhet. Sin magra och eländiga häst brukade han spänna för de tyngsta lass samt dessutom öka denna omensklighet med att obarmhertigt slå det arma djuret då det icke förmådde draga den tyngd han lastat på detsamma. Denne 10 — 1 .ÖeertuAu. hh