Från Töreboda skrifves d. 20 d:s till Red.: Efter några stormiga yrvädesdagar, hvarunder all kommunikation var afbruten, ha vi att glädja oss åt en jemn, fast mild vinter, hvilken icke en gång Mars-solens lifgifvande strålar kunnat borttaga, utan hafva vi här så mycket snö, att mången gammal icke påminner sig på flere Herrans år hafva upplefvat en så snödiger vinter. Olyckligtvis kan man icke draga den fördel häraf, som man velat och önskat, emedan skogarne, med hänsyn till den obetydliga käle, som finnes i marken, äro oåtkomliga för erhållande af dess produkter, at hvilka nödvändigt bränsle nu mera ofta måste köpas af den, som sjelf är skogsegare. Frågan om en tjenlig plats för ett torg härstädes har länge blifvit ventilerad, men dock aldrig, i följd af delade åsigter och egna intressen, kommit till något bestämdt afgörande. Det torg vi nu begagna, tillhör staten och anses för den mest för handeln passande plats, såsom liggande i sjelfva centralpunkten och derjemte på en torr, upphöjd plats. Denna för värt samhälle så vigtiga träga är nu så till vida algjord, som intendenten för andra jernvägsdistriktet varit nog sörständig att bevilja den af åtskilliga personer framställda anhållan om berörde plats planering och utäggning till torg, hvadan vi med all säkerhet kunna hoppas att få behålla detta vårt salutorg, — åtminstone en längre tid, enar det har sitt läge vid statens magasin och saledes på summa gång utgör en vacker prydnad och tjenar till nytta för den industriella verksamheten. — Det torde icke böra lemnas oanmärkt, att handl. B. L. Ekenberg ståtv i spetsen för den hos jernvägsstyrelsen gjorda ansökningen, hvilken vittnar om så mycket mera oegennytta och liberalitet, som den ofvannämnde planeringen, beräknad till 500 rdr, kommer att verkställas af endast ett fåtal bland dem, som draga fördel af torgplatsen. I Hofva bor en tullinspektor vid namn C. Borg, hvilken troligen är den itrigaste tulltjensteman Sverige för närvarande eger, ty under de 48 år han tjenat vid tullverket har