af sådana tvister genom en komitå och, om bemedingen skulle misslyckas samt ett rättsligt afgörande bli nödigt, utse en skiljedomstol, hvars afgörande i båda de tvistande parterna äre skyldiga att under kasts sig. Genom att kasta sig i krig och åsidosätta denns lagparagraf, skulle Österrike och Preussen kränka et: europeiskt fördrag, bryta upp tyska förbundet och med egna händer förstöra rättigheterna till alla de besittningar, som de inneha i kraft af wienerfördragen 1815; ty de skulle i sjelfva verket lösa de andra makterna trån de förbindelser, de iklädt sig i afseende på Tysklands territoriala bestämmelser. Ins. tillråder Englands utrikesminister att för fredens skull påpeka denna bestämmelse och det är möjligt att lord Clarendons ryktesvis omtalade varnande depesch till Preussen grundar sig härpå. likasom de officiösa preussiska tidningarnes plötsligt yrkande på ändring i förbundsförfattningen. Denna gång är då grälet tilltaget i stor skala. Medan sålunda ovädersmolnen torna ihop sig i Europa, blir det alltmera nödigt för Frankrikes kejsare att stärka sig genom sina dyra expeditioners afslutande och den inre missbelåtenhetens blidkande medelst frinnade reformers införande, såframt Frankrike skall i frihetens och nationaliteternas intresse kunna utöfva ett önskadt inflytande på händelsernas utveckling i Europa. På de inre reformerna synes man dock i Tuilerierna vara föga hugad att ingå, åtminstone sker det endast motvilligt och vresigt. Vi nämnde i går om er diner i Tuilerierna, å hvilken Zeus-Napoleon rynkat ögonbrynen, utan att dock något jordskalf förmärkts. Denna rynkning gällde, som bekant, de 47 medlemmarne af lagstiftande kårens annars slafviska majoritet (tiers-partic), hvilka undertecknat ett oppositionelt amendement, hvari de önska en utveckling af de inre frioch rättigheterna. Kejsaren trädde fram till deras grupp vid dinerin och sade leende: Mina herrar, glömmen icke, att jag ej tål några nyanser; jag vill se rödt eller blått, den som icke är för mig, han Kejsarinnan närmade sig derpå, liksom enl. förut gjordt aftal, kretsen och yttrade: Aj, aj, m, h., j viljen spela le bourgeois politique; skall jag tillsända eder ett tryckt exemplar (Dessa ord afsågo ett under Ludvig Filip på Gymnase uppfördt lustspel, kalladt: Un bourgeois, qui donne des conseils au gouvernementk). Kejsarinnans fråga var ställd till den rike deputeranden från Rouen, hr Pouyer-Quertier, som svarade: Ers Maj:t, jag skulle känna mig högligen hedrad af att ega ett exemplar af denna pjes med en nådig tillegnan af eder hand; kanske ni tillåter mig, att i utbyte vördsamt öfverlemna Frankrikes Historia. Pikant är. att den forne keiserl. skribenten, hr de Lagueronn , som i senaten representerar denna nuance och äfven var inbjuden till dineren, icke kunde af illamående infinna sig. De 4464 (les quarantesix) hafva ej låtit skrämma sig, utan ha beslutat att icke lemna sin oppositionela ställning. Hofvet är förargadt och bekymren ökas i den kejserl. familjen, der man börjar visa sig orolig öfver den ende sonens plötsliga uppväxt, som hotar att göra honom förvuxen. Han är redan mycket svag, så att hvarje ansträngning r honom förbjuden. I fråga om jordbruket syu.s oppositionen bli farlig för den kejserl. regeringen. Den fordrar lättandet af de bördor, som hvila på detsamma, men regeringen vill ej gå in derpå, utan lofvar i stället att omsorgssullt undersöka jordbrukets tillstånd. Häremot invänH oppositionen, att den ej kan lita på regeringens ste, ty dess undersökning skall komma att hvila på dess underordnades uppgifter. Så länge reg. ej tillåter församlingsfrihet i detta fall, skall deraf intet verkmt följa. Regeringen fruktar för att oppositionen skall vinna landtbefolkningen och befinner sig nu äfven här i en obehaglig mellanhand, som hon dock sjelf skapat sig. Från legitimisternas sida vill man uppröra ken och af grefve Chambord väntas nu en ny brohyr häröfver. I Paris har nu Victor Hugos nya roman Les travailleurs de la mer utkommit i 3 band, tillegnad ön Guernsey. Prins Napoleon kungör nu genom anslag på gathörnen, att han d. 20 mars bortauktioner sitt antika hus vid Avenue Montaigne, det s. k. Maison de Diomedek. Furst Kusa skall vara en af spekulanerna. Generalen grefve de Lestange de Sainte Alvere. ett Yysande namn från Krimkriget, och general Cassaignoles ha aflidit i Paris. är emot mig