ministrarne denna gång mindre än annars besvärade med interpellationer, båda partierna iakttaga stillatigande vapenstillestånd, tills reformfrågan kommer på tapeten. I afseende på reformbillens inlemnande har Gladstone begått ett sormsel, hvilket gifvit anledning till misstydningar och icke hade bort begåtts af Jen gammal medlem, som derjemte f. n. är Husets ledare. Om Huset — det är hans egna ord — :tillåter mig d. 12 d:s inlemna billen, skall den diskuteras vid första läsningen. Men nu är det alldeles icke brukligt, att en bill debatteras vid första läsningen. Den, som inlemnar den, bör, antingen han är minister eller icke, enligt en föreskrift från 1652, gå tillbaka ända till skrankorna och lyfta sin sammanrullade bill upp i höjden, sför att tilldraga sig the speakers uppmärksamhet. Derpå uttalar the speaker den ifrågavarande medlemmens namn. Denne utropar: A Bill, Sir! — Bring it up! svarar the speaker, hvarpå medlemmen tråder fram till bordet och lemnar billen åt den förste byråtjenstemannen, som uppläser titeln. Dermed är den första formaliteten undanstökad, Billen är af Huset emottagen (received by the House). Då först frågas, om den skall komma till första läsningen — en tråga, som i de mest sällsynta fall besvaras vägrande —, och då detta skett, bestämmes en dag för den andra läsningen och billens tryckning anordnas. I föreliggande fall skall, såsom man temligen almänt antager, billen passera såväl andra som första läsningen, så att svårigheterna torde börja först vid utskottsdiskussionen ang. de enskilda punkterna. Ryktesvis förljudes nu, att regeringen ekall föreslå en nedsättning i census uti grefskapea till 15, i köpingarne till 6 p. st. Dessutom skola 25 små köpingar, som nu sända 2 medlemmar till Underhuset, förlora en af dem och de sålunda lediga 25 sätena fördelas mellan de större städerna. Ett gammalt förslag om afskaffandet af den traditionela, men vidriga ed, som ännu skall afläggas vid öfvertagandet af alla möjliga embeten, har nu i Underhuset redan för sjunde gången genomgått läsningen och atvaktar f. n. sitt öde i Öfverhuset, mot hvars hårdnackenhet den hittills alltid strandat. Ett från komitåön ang. dödsstraffets utgående och af hr Hibbert inlemnadt förslag om, att verkställa afrättningarne inom fängelserna, har aflockat regeringen det tillkännagifvande, att hon sjelf redan tänkt på upphäfvandet af dödsdomens offentliga verkställande och står i begrepp att förbereda ett lagförslag häröfver. Sir George Grey förklarade det enligt hans åsigt visserligen vara bäst, att taga de af komiten gjorda förslag i betraktande, icke i detalj, utan i deras helhet, och mr Ewart hänvisade derpå, att barbariet icke så mycket ligger i den offentliga afrättningen, som i sjelfva dödsstraffets väsende. Från amerikanska regeringen har till England ingått vänliga försäkringar om, att hon icke skall tillåta Fenierna begå någon mot Unionens lagar stridande handling. Professor Whewell har aflidit till följd at ett tall från hästen. I honom har England förlorat en af sina prydnader på vetenskapens område. Född af lägre stånd, var han i början bestämd till handtverkare, men arbetade sig upp till professor i mineralogi, beklädde senare professiouen i moralfilosofi och utnämndes år 1841 till direktör för Trinity College. Genom sina handböcker i statik och dynamik var han redan berömd, då han skref sin i England med stort bifall emottagna afhandling öfver astronomien i dess förhållande till den naturliga teologien. Men anmärkningsvärdare såsom vetenskapliga produkter äro hans History (1837) och Philosophy ot the inductive Sciences (1840); 1845 utkommo hans Elements of Morality, 1852 hans Lectures on the history of moral philosophy i England. Mot det för hans konservativa själsriktning betänkliga anonyma verket Vestiges of Creation — en framställning af resultaterna af modern naturvetenskaplig forskning, hvilket på ett oötverträffadt sätt banar väg inom vidsträcktare kretsar för Darwins id6er — sökte han kämpa med sin skrift Åndications of the Oreator; likväl förmådde hans politik icke rubba den fasta ställning, som den berömda boken tillkämpat sig. Att han kunde förflytta sig ur sina filosofiska betraktelser äfven in i konstens sfer, bevisa the Architectural Notes on Churches in France and Germany. Han var vid sin död sjutio år gammal. Rysslands officiela tidningar meddela budgeten för 1866, hvilken upptager ett deficit —