men efter representationens slut måste han begifva sig tillbaka inom lås och bom. — Från Haugesund skritves d. 27 sistl Febr., att detta års vårsillsiske då syntes med stora steg närma sig sitt slut, ty en stor del af siskarne hade begifvit sig hem. Man antager att det i år fiskats för ett värde af omkr. 250 spd pr båt. Åtskilliga båtar hade gjort mycket goda affärer, men för den stora mängden hade det ej gått bättre, än att inkomster och utgitter jemt gå ihop. Förlusten af siskredskap har i år varit mycket stor. — Sillafskeppningen från Haugesund till England har nu upphört, törnämligast på den grund, att den icke lönade sig. Tillsammans hade utskeppats till England 14 å 15,000 t:r. De första sändningarne hade betalt sig bra, men de senare hade man måst afyttra med förlust. För sill, färdig att afskeppa från Haugesund, bjudes nu 4 spd och derutöfver för tunnan. — Rörås vintermarknad, en af de största i Norge, har i år varit mindre besökt än vanligt, alldenstund snömassor hindrat trafiken. Flera svenskar som voro på väg till marknaden måste vända om på vägen. — Hästtämjaren Lange vistas f. n. i Kristiania och gitver föreställningar i hästdres syren. — Från Fredrikshald skrifves d. 7 d:s: Såsom bevis på det goda förhållande, som ömsesidigt eger rum mellan gränsboarne på dessa kanter af de förenade rikena, må anföras, att svenskarne, till gengäld för den af Fredrikshaldsboarne visade artigheten att göra isen mellan Engeviken och Helle farbar, i Måndags läto köra med snöplog från sistnämnda ställe ända in till stadens brygga, en sträcka af en styf halfmil. — I Bergen har nyligen ett fartyg gått af stapeln från hrr Brunchorsts Dekkes varf. Det mäter 360 k:s-läster och kallas för Gustaf Adolf. Det är ämnadt till att föra emigranter till Amerika. — I Bergen hyser man hopp om, att inom kort få i gång en regelmessig ångbåtsfart mellan Bergen-Köpenhamn-Stettin. Ett bolag i förstnämnde stad har bestält ett ångfartyg om 50 hästars kratt, hvilket man tror är ämnadt att upprätthålla nämnde kommunikation. — Odelsthinget har, på förslag af J. Sverdrup, antagit en ny paragraf i värnepligtslagen, så lydande: De föregående bestämmelserna med hänsyn till öfningar kunna af konungen inskränkas, när dyr tid, farsot och andra ovanligare omständigheter göra detta nödvändigt. På förslag af d:r Broch har thinget upptagit som ny paragraf bestämmelsen i förordningen af d. 13 Okt. 1357, att när det af brist på frivilliga befinnes nödvändigt att till de fast tjenstgörande afdelningarne inkommendera af liniearmåens utskrifna afdelningar, må tjenstetiden för det sålunda inkommenderade manskapet icke i fredstid öfverskrida 6 månader. Angående armäfrågan har odelsthinget dessutom antagit följande Sverdrups förslag: Allt till liniearmen och dess reserv utskrifna manskap skall genomgå en rekrytskola. I rekrytskolan öfvas manskapet på den tid, som af konungen bestämmes och hvartill storthinget har beviljat de nödiga medlen; dock må härvid iakttagas, att rekrytöfningarne för infanterimanskapet skola vara minst 42 dagar, marschdagarne oberäknade. Under krig, eller när krig förestår, må det till linietrupperna utskrifna manskapet allaredan under utskrifningsåret kallas till öfning. De frivilliga trupperna öfvas i vapenbruk på den tid, som af konungen bestämmes. Till ofning för de utskrifna linietrupperna användas minst 24 dagar årligen, förutom marschdagarne. Under denna bestämning äro dock ej öfveroch underofficersmötena inbegripna; ej heller samlingarne till öfning i större truppasdelningar, sammansatta af olika vapen. Uiskrifna linietrupper, som hafva deltagit i sistnämnda osningar, må icke under samma år kommenderas till annan vapenöfning under längre tid än högst 8 dagar.