Article Image
Rättegångsoch Polissaker. Poliskammaren. I går fortsattes den från Tisdagen i förra veckan uppskjutna polisundersökningen rörande eldsvådan i förre tullvaktmästaren C. A. Lunndins hus. Efter det protokollet från förra polissörhöret blifvit uppläst, begärde åklagaren få några frågor ställda till makarne Lundin hvar för sig, och sedan hustru L. derofter fått aflägsna sig, tillfrågades mannen dels hvem som väckte honom när larmsignalen gick, dels om han genast, sedan han blifvit väckt, stigit upp, samt hvem som tände ljuset då han skulle kläda sig. Lundin svarade härpå att hans hustru väckte honom, att han steg upp genast, gick ut i rummet der hustrun och stjufdottern lågo, tände ljuset vid en derstädes stående nattlampa, klädde sig och gick ut, hvarefter han af två nattväktare fick höra att elden var i Majorna. Hustrun infördes nu och fick besvara samma frågor. Hon kunde ej erinra sig att hennes man varit inne i det rum der hon och stjufdottern lågo, innan han gick igenom detsamma för att gå ut och höra efter hvar elden var lös. August Nilsson som låg på golfvet i samma rum der Lundin och hans måg legat i soffan, försäkrade att L. låg då Nilson, efter larmsignalerna väcktes, men som N. under den föregående delen af natten sofvit, kunde han ej med bestämdhet intyga att L. under tiden ej varit ute. Med anledning af hustru L:s uppgift vid föregående förhör, att enkan Olsson en gång skulle begagnat makarne L:s köksnyckel för att öppna sin egen köksdörr, förevisade åklagaren denna nyckel jemte den som gick till enkan Olssons kök samt förklarade att han försökt om man med L:s köksnyckel kunde öppna detta senare, hvilket ban funnit omöjligt. Lundin anhöll få en målare vid namn R. Andersson hörd. Denne intygade att Luudin verkligen alltsedan han köpte huset gjort allt möjligt för att sätta detsamma i godt stånd. Andersson som sjelf bott i huset hade gjort en mängd reparationer för Lundins räkning, och sådana hade äfven blifvit verkställda af andra samt af Lundin sjelf. Lundins måg, handl. Johansson, hördes äfven på Lundins begäran. Denne hade dock ingenting att meddela som ej förut var kändt. kl. begärde att makarne L. skulle tillfrågas om några saker blifvit hemtade från deras bostad till Johanssons. Härpå svarades att så ej varit fallet, med undantag af en större tafla, hvilken J. fått till julklapp. På åklagarens begäran öfverlemnades den vidare ransakningen i målet till Säfvedals häradsrätt. Makarne L. tillätos vistas på fri fot.

14 mars 1866, sida 2

Thumbnail