Göteborgsposten – 14 mars 1866, sida 1

— Fröken har den godheten, svarade Susanna, jag kan ej läsa. — Jag förstår! utropade grefven. körstär ani verkligen något? utbrast Susanna naivt. Nåväl! så mycket bättre; ty hvad mig beträffar ... — Det är nog, afbröt grefven i det han lade några guldmynt i hennes hand. Hör noga på. Om denne kusin någonsin visar sig vid hotellet låter jag jaga bort honom med käppslängar.. Den unga flickan ryggade förskräckt tillbaka. — Framförallt icke ett ord härom till min dotter; du förstår mig? — Det är öfverenskommet sade Susanna i det hon drog sig tillbaka. Hon styrde hastigt sina steg mot Blanchees rum. — Lyckligt att grefven li detta bref för mig, mumlade hon smålcende. Allt är ej förloradt. XVIII. 1 hvilket Renauds politiska uppfostran fullbordas. Michel hade återvändt med den öfvertygelse att han på ett sintligt sätt fullgjort det uppdrag hans herre gifvit honom. Hvad herr de Valencå beträfkar, så är det lättare att förstå än att uttrycka det raseri han erfor. Han hade studerat Susannas ansigtsuttryck under det förhör han hål