Göteborgsposten – 8 mars 1866, sida 2

Muslkallskt Småplock. Por dAlza, on ny opera af Victor Masså — den snillrike kompositören till Noces de Jeanette, en operett, som med libretton öfversatt af vår snillrika författarinna Zea, äfven uppförts å svensk scen — har nyligen f. f. g. uppförts på 0påra Comique i Paris och lärer enligt kännares enstämmiga utsago vara den unge kompositörens mest betydande skapelse. En korresp. säger: Masså är en af de få bland våra yngre tonsättare, som hållit hvad han lotvat. Han gjorde sig först bekant som romanskompositör, och man jemförde hans musik med den, som klingar oss tillmötes i en Ponsards eller Morots verser. Hans första större verk var La chanteuse voilge, som år 1852 uppfördes å Opåra Comique med stort bifall. Derpå följde Reine Topaze och Les noces de Jeanette, hvilka båda blefvo kassapjeser för teatrarne. Den senare är isynnerhet ett litet stycke fullt af humor och finhet, som i mera än 10 år hållit sig uppe på repertoiren, utan att någonsin förlora i intresse. Hvad nu specielt Fior VAliza beträffar, så är man enig om att erkänna, att den utvisar en utveckling i kraft och talang hos kompositören, som man icke en gång kunnat vänta af hans föregående tonskapelser. Operan har nemligen lika stor rikedom på melodier som Massös förra kompositioner och eger samma tilltalande behag. Bland dess mera framstående nummer märkas i första akten en romans och en qvintett, i andra akten en aria uttörd af fru Vandenheuvel-Duprez, en qvartett, som städse måste gitvas dacapo och en kör med ett förträffligt ackompagnemang, samt i tredje akten en lifligt applåderad Saltarella, en aria sjungen af fru Galli-Marie och en romans af Achard. Libretton är hemtad ur en af Lamartines romaner. Offenbachs operett Blåskägg, som för någon tid sedan uppfördes å Varibtes i Paris, har haft en lysande framgång. Stycket innehåller i likhet med Orfeus och den sköna Helena åtskilliga sångbara melodier, hvilka skola blifva de egentliga lockbetena för vår tids musikaliska förståsigpåare. Den till Variet6s i massor strömmande publiken har gifvit den bekante fransyske karrikatyrtecknaren Cham ide till en skizz, hvarå man ser syster Anna från höjden af tornet skåda ut efter de räddande bröderna, under det att en oöfverskådlig menniskomassa bildar gveue utanför Blåskäggs slott, Derunder läser man: Denna gång vinkar icke syster Anna förgäfves. Violoncellens konung Servais och violinens arfpring Lonard ha båda nedlagt sina befattningar som professorer vid konservatorium i Brässel och komma att bosätta sig i Paris. För den stora konsertsalen, som skall uppbyggas i Hamburg, äro redan tecknade 213,000 222 Ort. I.. RR