Å-MQLGA4LHHN0 VIQ SIdAN adl 101rmogennetscensus. Der val som f. n. genom förmögenhetsförhållanden elle uldertör att ban hyr sin boningslägenhet är ute sluten från egandet af valrätt, skall kunn vå våcka anspråk på att hans duglighet prötvar Mr Clay tyckes ej uppmärkeamma, att det p n, förmögenhetscensus grundade valberättigande 5 bikväl måste inskränkas genom det bredvi ni gående berättigandet på grund af bildning w derför att väljarnes antal skulle mångfaldigas v säledes den enskildes inflytande försvagas klhvadan han ej fullt vederlägger invänningen Med all ratt hänvisar han slutligen derpå. at nhuns förslag visserligen skulle leda till allmä rösträtt, men småningom och på naturlig viig att det således har fördelen af att vara et slutgiltig åtgärd, något som man aldrig kat påstå om en blott nedsävning i valcensus. Clayes förslag understöddes märkvärdig nog at mr Gregory, liberalt-konservativ med lem för Galway. Då man går tilbaka til allmän menniskorätt, är det ej någon svåt uppgift, att mot en förmögenhetsceneus för svara bildningsgraden såsom grundval för rösträtten. Men detta låg Gregory mindre om bjertat, än reformsträtvandenas undergång i allmänhet, hvilket ändamål han sökte nå ge nom att håna den 8. k. 6 pands billen. Denna anses neml. vara grundvalen för det i kabinettet skizzerade utkastet, och att försvara Clays förslag, är således att bekämpa regeringens plan. Annu tydligare blef gyckelspelet, hvari Clay förts bakom ljuset, då lord Elcro och mr Horsman, hvilka i törening mea Lowe under förl. år riktat de farligaste huggen mot reformfrågan, uppträdde. De hade på sin sida skrattarne, hvilka ej saknas ens vid en så allvarlig diskussion. Då inbjöds Bright och hans politiska vänner, hvilka nu äro, ehuru icke i full öfverensstämmelse med deras forna radikala grundsatser, beredda att kämpa för det väntade regeringsförslaget, — att framlägga sina åsigter om det föreliggande ämnet för debatten. Skattkammarkansleren, som ätvenledes utmanats, tillmötesgick deras begäran, men det lyckades hans talförmåga, att i många vackra ord öfver regeringeas afsigter säga intet, ej ens låta undsalla sig den ringaste antydan om den fattade planen och undvika uttalandet af ett omdöme ang. Clayks lörslag, genom att prisa förslagets noggranna, klara och allvarliga motivering. Inom pressen har detta första reformförsök under närvarande session ingen förespråkare; ty den, som icke är principiel motstånlare mot hvarje förändring i den parlamentariska representationen, såsom Torybladen, ställer sig nu på regeringens sida; så äfven Daily News och Star med uppgifvande af deras egentliga riktning. Ty äfven de s. k. filosofiska radikala äro icke hugade att understödja förslaget, fastän Clay är en af deras parti. De genomskåda den partimanöver, till hvilken Clay låter omedvetet missbruka sig, och vilja i st. f. det mera ideela målet heldre med regeringen ettersträtva det, som under närvarande omständigheter kan ernås. Af de reformförslag, som trädt i dagen — den allmänna rösträttens införande, såsom en del af de arbetande klasserna med Edmond Beales till anförare önskar, af rösträtt pr hushåll, hvilken en annan del af desamma i förening med en fraktion af medelklassen önskar, af den af hr Clay representerade bildningsrösträtten och af den vid Baines namn knutna 6 punds-rösträtten — har ett mot det sistnämnda svarande förslag de bästa utsigterna ull framgång, omedan regeringen, om hon än icke såsom 1860 satter sig i tull besittning at detsamma, åtminstone synes hugad att göra det till basis för sitt förslag. Går det igenom, skall således hädanefter — möjligen med en liten törändring — den innevånare i ett hus, som är uppskattad till ett årligt hyresbelopp af 6 p. sterling i stad och 10 pund på landet, hafva rätt, att vid vaet af en parlamentsledamot låta sin röst falla vågskålen. Om derjemte en ny, mera likormig begränsning at valdistrikten påtänkes, nåste på grund af det ogenomträngliga mörker, hvari regeringen söker hålja sig, hänvias till framtidens afgörande, isynnerhet som nan hos Russell ej tager med i räkningen nöjligheten af en plötslig svängning. — — ——. Den utbrutna ministerkrisen och Russells nöjliga utträdande ur kabinettet kan dock omma att på ett helt oväntadt sätt förändra cla ställningen. Gå vi öfver från konstitutionalismens ö till ontinenten, slår detoss genast i ögonen att se, uru samma kamp, om tolkets rättigheter stän ar älven der, — men huru himmelsvidt olika. Preu-sen t. ex. der tillämpar en Bismarck ngelsmannen Filmers teorier från Carl Il:d: Emedan konungadomet är ar Gul, så är et cj heller umterkastadt menskl.g lag. Det i toljel af hela sitt väsende oinskränkt. Koingen är tidigare än lagen. Fadren rättar g ej efter sitt godtycke, ej efter sina barns tjenares vilja. Denna fullkomliga ointränkthet sammanhänger så innerligt med be