Göteborgsposten – 1 mars 1866, sida 3

llvarjehanda. En jordkuleinnevånare. För omkring en månad sedan försvann en hos en linhandlare i Köpenhamn tjenande yngling, och då af linhandlandens jordiska mammon 400 rdr samtidigt försvann, var det en öfvervägande sannolikhet för att guldet och lärlingen gjort hvarandra sällskap. Alla polisens efterspaningar voro förgäfves, ynglingen var spårlöst försvunnen, och man började redan att lugna sig med den tanken, att han funnit ett hem i Nya Verlden, då en tillfäliighet ledde till hans upptäckande. I ett öppet stående lusthus vid ÅStrandveien nära Köpenhamn i hvilket man ofta aumärkt att oberoende medborgare, som ej äro generade af eget hem, söka en tillfällig tillflyktort i nattens stilla timmar, fann man en dag en nästan ny tornister, innehållande några brödkanter och ostskalkar. Detta ledde polisen på spår efter den oftanämnde unge missdådaren, och slutligen fann man honom också på ett aflägset ställe i Charlottenlunds skog, hvarest han gräft sig en håla i jorden och der framlefde sin tid i en romantisk, men både kylig och tråkig ensamhet. Han erkände straxt stölden, och af de stulna penringarne funnos på hans anvisning 300 rdr dolda i halmen i det omnämnda lusthuset. De återstående 100 rdrna sade han sig ha gisvit till en annan pojke, för att köpa dennes tystnad. Då nemligen penningarne bestodo af endast 100-rår-sedlar, hade han af fruktan för upptäckt ej vågat göra något försök att få dem vexlade, och hela vinsten af stölden har således varit en månads oupphörlig rädsla, köld och svält — utom det straff som nu väntar honom. Obehagligt misstag. En dansk kypare på ett af Helsingborgs hoteller var i förra veckan utsatt för ett sådant. Han hade af sin husbonde erhållit tillstånd att resa in till Helsingör för att besöka en maskerad, oeh utstyrde sig för detta nöje redan i förväg med lösmustascher och en något fantastisk kostym. Ankommen till Helsingör fick vår plaidbehängde och mustascherade man veta, att maskeraden var privat, men för att icke förfela ändamålet med sin resa, beslöt han qvista af till Köpenhamn, der en af Casinomaskeraderna just hölls samma afton, Polisen i Helsingör var emellertid på spaning efter en ung man, som rymt från sin husbonde med en större summa penningar och signalementet slog någorlunda in på vår förklädde kypare. Telegram afsändes derföre till Köpenhamn med uppmaning till dervarande polis att hafva ett vaksamt öga på en med dagens bantåg från Helsingborg anländande passagerare, hvilkens utseende beskrefs. Då nu kyparen anlände till ort och ställe följdes han i hack och häl af tvenne polisbetjenter. Hans första promenad gällde ett värdshus der han reqvirerade in frukost och båjerskt öl. Da det föl! sig något svårt att med lösmustascherna på svälja ner olet, aftog han dessa, men detta blef signalen för polisbetjenterna att träda fram, och oaktadt alla protester måste kyparen vanära i fängelse i stället för på maskerad. Först sedan han dagen derpå blifvit konfronterad med den bestulne och befunnits oskyldig, frigafs han och tilläts resa tillbaka till Helsingborg, troligen föga uppbyggd af sin lustresa. har fr. o. m. d. 1 sistl. Februari begynt utgilvas en handelstidning under namn af Takwimi Tidjareieller Moniteur de Commerce. Den utkommer på två språk, turkiska på yttersidorna och franska på de inre. Af tidningens program synes, att den då och då äfven ämnar meddela politiska artiklar — dels öfversatta och dels originala — på åtskilliga europeiska språk, såsom twkiska, italienska, franska om fi Biadets ändamål är, att utbreda kunskaper om handel och industri bland turkarne. Denna tidning, som utkommer en gång i veckan, har af turkiska regeringen erhallit löfte om uteslutande privilegium pa alla off.ciela meddelanden. E me än samvetsgrann kompositör. Georg: Sand hade engang tagit under sin synnerlig: brotcktion en ung tyck kompositör. För att poussera fråm honom i Purs skref den berömda författae unan för sin skyddslivg en operatext. Kompositöen kastade sig med största ifver in i sitt arbete, men var, förargligt nog, skäligen klen i franska språket. och trodde sig i sin pietet för libretton böra sätta varje Ord deri i musik. Så satte han t. ex. musik ill följande vid slutet af en scen stående ord: H sort par la porte du fond (-han går ut genom fonddörren)) hvilka sjöngos såsom kör. — George Sand baslutade emellertid att aldrig nögonsin mer lemna någon libretto till en tysk kompositör. Iskällaren i sängen. I en utländsk tidning uppgisves följande metod för att kunna förvara mindre portioner is utan att de smälta. Detta skall kunna lyckaderigenom aw man lägger isen i en temligen hög kruka, tilltäpper denna med en talrik, sätter den i en säng med bolstrar så att den sjunker ned, En turkisk handesstidning. I Konstantinopel