Göteborgsposten – 27 februari 1866, sida 2

— o;f0——7——7——57—— blef stor då han från henne mottog en biljett af följande Innehåll: Hvad ni af mig begär är omöjligt. Jag kan cj längre vara olydig mot min fars formliga befallningar, i det jag fortsätter att emot hans vilja träffa er. Lätom oss vara undergifna, af framtiden vänta allt och bedja Gud för vår kärlek, om vi vilja att han välsignar och gynnar den. Haf emellertid förtroende till mig, liksom Jag hyser till er. Den fasta beslutsamhet hvarmed Blanche i detta bref uttalade sig förorsakade till en början en djup nedslagenhet hos Renaud; men han insåg snart att det förnämsta för Blanche, liksom för honom sjelf, vore att bibehalla aktningen för sig sjelf och han kände sig ej ega styrka att tadla henne för den smärtsamma uppoffring hvartill hon gaf honom exemplet. Susanna, som orörlig och tyst bevittnade den strid mellan pligten och kärleken som försiggick i den bedröfvade adelsmannens bröst, hade medlidande med hans lidande och lofvade honom att, till och med om hennes herrskarinna förbjöde henne det, gifva honom underrättelser om de minsta tilldragelser i Blanches lif. Detta var allt hvad Renaud kunde hoppas; han var undergitven sitt öde. Verksam och outtröttlig i trots af sina missräkningar och nederlag, fullföljde hertiginnan de Chevreuse oupphörligt det mål hon föresatt sig. Vi hafva sett huru hon försäkrade sig om Gastons medverkan, och vi veta genom hvilka förförelsemedel hon vetat fängsla gretyc de Chalais. Komplotten var för framtiden organiserad; det fatta