Göteborgsposten – 26 februari 1866, sida 2

Norska storthinget har fattat en högst oväntadt beslut. I odelsthinget förevar neml. d. 20 d:s det af d:r J. O. Broch samt O. A. Bachke framställda förslag till lag om verkställande i Norge af domar och utslag, som afkunnats vid svenska och danska domstolar. Efter en längre debatt, hvarunder Hammerstad föreslog frågans uppskjutande, Daae, Wiel, Tröften och Olafsen talade emot och KRichter, Broch, Schweigaard och Norgren för förslaget anställdes votering med den utgång, att frågans uppskjutande till ett blifvande storthing beslöts med 43 röster mot 34. Till lektor theologi samt svenska och hebreiska språken vid h. elem. läroverket i Wenersborg har adj. vid Wexjö h. elem. läroverk Sv. Sandberg blifvit ucnämnd. Försal-kningsbrott. Från Sköfde skrifves sistl. Lördag i stadens tidning: Vid härv. rådhusrätt töretogs åter i Thorsdags ransakning med den förut omnämnde, för försalskningsbrott tilltalade plåtslagaren C. E. Ilolmberg från Töreboda, hvarvid 3:ne reverser företeddes, å hvilka namnteckningarne voro falska. Två af dessa reverser hade som hypothek lemnats till handl. Ekenberg i Töreboda och en till banken i Sköfde, hvarest förfalskaren blef gripen, då han ville lyfta det sökta lånet. De personer från Törebodatrakten, hvilkas namn funnos å reverserna, voro inkallade och intygade namnteckningarnes oäkthet, men ingen kunde upplysa om, hvem som skrifvit dem, hvilket af stilarnes olikhet påtagligen kunde skönjas ej hafva skett ensamt at Holmberg. Ilan uppgat ock, att han haft en gesäll till medhjelpare vid skrifveriet, men kunde ej erinra sig denne gesälls namn eller visste hvar han nu fanns. Pätagligt är, att Holmberg haft hjelp, men att han ej vill att hjelparen skall komma i samma tördömelse som han sjelf råkat. Målet uppsköts på 14 dagar för några flera vittnens hörande och för infordrande af den tilltalades fräjdebetyg, och sitter han emellertid förvarad i stadshäktet.— Holmberg, omkr. 25 år gammal, har ett godt utseende och skall ha varit skicklig i sitt yrke samt hatva gjort sig känd för arbetssamhet och ordentlighet. Genom förevisande här och der af sina falska reverser hade han lyckats vinna anseende för att vara förmögen. sUti Småland jag sätter mig neder! En brefskrifvare till Sundsvalls-Postenskrifver om Småland en hop saker, hvaraf man kan sluta till att detta landskap måtte vara en af de förnämsta på jorden. Han säger bl. a.: Förmögenheterna äro i Småland nästan uteslutande i infödda smålänningars händer. Getapulien är kanske för närvarande dec lyckligast lottade af Sveriges landskaper. Detta omdöme är kanske för mycket individuelt, men det är också ett omdöme af en individ. Vi veta alla, att mången småländsk oxdrilvare, efter att några år ej varit afhörd i hemorten, dykat upp på Stockholms börs och tagit säte och stämma ibland dess magnater. Hvad som kanske ej är allmänt kändt är att i verken i Stockholm och vid landstaterna anses smålänningar för de dugligaste ämnen till goda embetsmän. Vår största sångerska är född i en torparestuga i Småland. Få vi sätta tro till Pariser-tidningarna — och hvarför skulle vi ej göra det, då man vet, att dessa sällan slösa med för mycket loford på utländska artister — så står Christina Nilsson till och med öfver Jenny Lind. En af nyare tidens store målare, Marcus Larsson, hade sin vagga i Småland. I fråga om att på duken framkalla ett stormande haf var han kanske den främste ibland sina framtida. Vill man ha ett par utmärkta oxar — hvar taga dem, om ej från Småland? Kan någon framvisa en ostsort, som i godhet täflar med Smålands prestost? Jag tviflar storligen derpä. Den stora elterfrågan denna ost ännu har i verldsmarknaden visar bäst dess förträfflighet och afvisar således hvarje invändning mot sauningen häraf. Takskiffer har förr tagits ifrån England. Ur nationalekonomisk synpunkt är detta mindre nyttigt. Fråga uppstod om ej detta nyttiga och varaktiga taktäckningsämne skulle finnas inom landet. Kanske i Småland? En bergmästare i Småland börjar fundera på saken och resultatet var, att sådan skiffer — det påsiås att den i eldfasthet osvergar den engelska — verkligen fanns i Småland. Hvilka hafva vi — särdeles i Norrland der trähusen äro illa ombonade — att tacka för att vi hädanefter kunna de långa och kalla vinteraftnarne få sitta i våra rum utan att hacka tänderna? Några företagsamma smålänningar, som vid Munksjö pappersbruk tillverka förhydniugspapp i långa banor. Hvarest finns verldens bästa tändstickor om ej i Småland! Ja, Rika morbror får visst förändra sin visa något, och i stället för Rio Janeiro bör det kanske heta: Småland, det är e:t land, som duger. Boskapen åter visserligen ej särsk spenat med ägg i-, men något ditåt måtte det väl vara, ty annars kunde ej oxarne blifva så feta eller osten så god. Der växer väl icke Åguld på åkern som potatis, men guld finnes dock i Småland. I Alhesta socken, 4 å 5 mil från Ekesjö, finnas anledningar till guld, tenn, koppar och jern. MA