Göteborgsposten – 24 februari 1866, sida 2

En af vår tids märkligaste företeelser är onekligen Fenianismen. Densamma är en sarlig källa till svaghet för England, hvars aristokrati den vill krossa. Fenianismen är en revolutionsbrand, kastad från Amerika öfver till Europa; dettas yttersta utkant i vester har träffats försc deraf; men det finnes ingen säkerhet för att icke gnistorna knona träffa brännbara ämnen äfven annorstädes. Mycket beror på, om Fenianismen blir hastigt och strängt undertryckt på Irland, eller om den tår tid att bryta ut. Britiska regeringens sista åtgärder tyckas angitva, att hon framför allt vill nu qväfva upproret i dess brodd. Habeas-corpus-aktens upphäfvande på Irland är ett bevis derför. Vid förhandlingarne härom inom Underhuset kommo många intressanta upplysningar om Irland i dagen, isynnerhet med afseende på den roll, som amerikanarne spela i den upproriska rörelsen. Inrikesministern, sir George Grey, förklarade, att den feniska sammansvärjningen på senare tiden antagit proportioner, en form och en organisation, som man för någon tid sedan knappast kunde ha väntat. Han sade vidare: Redan 1862 existerade Fenier på Irland; och personer, som kallade sig Fenier, höllo inom olika delar af Irland tal och skrefvo tidningsartiklar af upprorisk karakter. De försökte utbreda åsigter, som voro kränkande för landets intressen och syftade att kullkasta dess institutioner (hör! hör!). Men dessa personer voro få och obetydliga, och regeringen, som dock höll uppsigt öfver dem, ansåg det icke klokt att inskrida. En anmärkningsvärd förändring har emellertid inträdt i samband med det borgerliga krigets slut i Amerika (hör! hör!). Sambandet mellan dessa båda händelser — det borgerliga krigets upphörande i Amerika och den irländska sammansvärjningens närvarande form, utsträckning och organisation är icke svårt att finna. Vi veta alla, att ett mycket stort antal irländare var enrolleradt i Förenta Staternas tjenst. Vid krigets slut kommo de tillsammans och bildade associationer i ändamal att organisera en sammansvärjning, för att handla i förening med Irland, kullkasta drottningens myndighet i detta land och helt och hållet slita landet från engelska kronan (hör! hör!). I Amerika ha meetings och församlingar häliits, och der har organiserats en fullständig styrelse, hvilken ställt sig i samband med en dylik organisation på Irland, i afsigt att genom penningar, vapen och manskap uppröra och understödja upproriska rörelser på Irland. För detta ändamål hafva agenter till stort antal skickats från Amerika, för att öfvervaka operationerna i Irland. Slutligen kom för regeringen den stund, då hon borde försöka att slå denna organisation, tillintetgöra sammansvärjningen och draga de skyldiga inför rätta. Derför konfiskerade regeringen d. 16 Sept. en tidning kallad Irish People. Samtidigt blefvo sammansvärjningens förnämsta ledare fängslade och en massa öfverbevisande papper föll i regeringens händer. Tillåt mig läsa ett utdrag ur ett bref, skrifvet af en person vid namn Stephens, rörelsens bekante ledare på Irland och kallad Hufvudcentrum. I detta bref, taget från en person vid namn Patrick Power, skrifves: Ingen tid är att förlora. Detta år måste vara handlingens år. Jag talar med en sakkännedom och myndighet, som ingen annan kan påstå sig ega, och jag upprepar, att irländska republikens flagga måste hissas detta år ... Detta bref bör endast läsas för de arbetande Bna, och då det lästs, måste det brännas upp. pp Bokstafven ÅB begagnades af dessa Feniska ledare, för att beteckna höfdingarne inom den feniska styrkan. Brefvet är dateradt i September 1865, några dagar förr än ÅIrish People konfiskerades. Stephens blef på grund häraf arresterad, och på hans person påträffades en del dokumenter, bland hvilka voro listor på personer, som kommit från Amerika för att deltaga i rörelsen med den rang, som är fogad till hvarje namn. Der är votverste, öfverstelöjtnant, kapten, sergeant o. e. v. En har titeln generalmajor och en annan brigadgeneral fästad vid sitt namn, Der finnes ock uppgift på de penningar, som förskjutits till dessa personer, här eller i Irland, i några fall uppgående till 70 p. storl. I en annan kolumn står det datum, då hvardera seglat från Amerika. På Stephens fanns ännu ett bref, undertecknadt af en man vid namn Kearney, hvilken tyckes ha användts till att tillverka krigsförnödenheter. A det fanns denna uppgift: Jag har fått 7 Bn (eller kaptener), 54 Cån (eller sergeanter) och c:a 400 Årank and file (gemene man), med fem revolver, 14 gevär och 300 pikar. Jag hoppas detta skall tillfredsställa er?. Sådana voro de dokumenter, som påträffades hos de vid den tiden arresterade personerna. De blefvo ransakade af särskilt nedsatta kommissioner. Man hoppades häraf rörelsens slut. Men med detsamma Stephens rymde, som tycktes ge den förnyad kraft, ökades de sammansvurnas verksamhet. Kort efter dessa arresteringar, uppsnappade regeringen värdepapper från Amerika till ett belopp af ej mindre än 3.000 p. sterl., adresserade till dem af sammansvärjningens ledare, som då sutto fängslade. Tidn. Irish People, som undertryckts i Dublin, börjades åter utgilvas i Amerika och skickades till Irland, för att cirkulera omkring i landet. När denna tidning befunnits innehålla förrädiska artiklar, har hon konfiskerats af regeringen, och hvarje person, som belunnaits utbreda den, förföljes; men om denna tidning kringsprides af de agenter, som ständigt komma öfver från Amerika, är det omöjligt för regerinyen, att utan Ulabeas-corpus-aktens upphåfvande förhindra det. Det har befunnits, att många af de personer, som fängslats, voro väl försedda med vapen, och platser ha upptäckts, å hvilka kulor och andra krigsförnödenheter tillverkades, jemte papper som visade för hvilket ändamål de förfärdigades. Ett stort antal irländare-amerikanare hafva återvändt till Irland och äro nu spridda omkring i landet, för att utbreda de upproriska känslorna. Det finnes knappast i Irland något regemente. i hvilket våra fiender icke försökt att insmyga ag, för att tubba soldaterna, men jag kan tala med fast öfvertygelse om armåens lojalitet (bravo). Dock är det kändt, att i regementen, som äro till stor del sammansatta af irländare och några utaf dem spridda i små afdelningar öfver landet, agenter, hvilka hafva fullt upp med penningar, kunna ega medel att inverka på enskilda soldater och tubba dem från deras trohetsed. Några exempel härpå hafva kommit till regeringens kunskap och nägra