Göteborgsposten – 24 februari 1866, sida 1

BASTARDEN) Af PAUL SAUNIER. — Kom närmare, mitt barn. Din familj tjenar ju sedan lång tid min, är det ej så? Du är ju mig tillgifven? — Ja, nådig herre. — Dame Margareta har sagt mig att min dotter sedan åtta år särskildt användt dig i sin tjenst? — Ja, snart åtta år, nådig herre. Susanna hade i detta ögonblick ett synnerligt utseende af uppriktighet. — Du bör då känna alla hennes hemligheter? fortfor grefven. — Har då mademoiselle hemligheter? — Åh! hemligheter af föga vigt, stammade grefven och bet sig i läpparne ... en ung flickas hemligheter. — Ah; svarade Susanna med en fullkomligt spelad förvåning. — Således vet du ingenting, har du ingenting att berätta mig? fortfor grefven i det han släppte några guldmynt i flickans hand. — Nådig herrn är bra god, yttrade hon med en nigning i det hon gjorde stora ögon och stoppade guldet i