Göteborgsposten – 23 februari 1866, sida 3

llvarjehanda. Under den gamla goda tiden. För 30 a 40 år sedan då Alingsås stads honoratiores någorlunda regelmässigt inställde sig på postkontoret en half timma efter Stockholmspostens ankomst, för att hemta nytt af de 4 a 5 ankommande tidningsexemplaren, som sedermera skulle utgå i väskor på landsorten, hände en vacker dag, då gubbarne som bäst, med sina små snuggor ur hvilka digra rökmoln hvirflade. höllo på att disputera om den franska revolutionen att det oförmodadt hördes buller af en bastigt framrullande större vagn, som kom allt närmare och närmare och slutligen stadnade utanför skylten med det förgyllda posthornet. En stor uppståndelse inträffade hos alla grannarne, och i de fleste närbelägna fönstren syntes en mängd ansigten, som uttryckte lika många undrande frågtecken. Fru A. päsatte i hastigneten sin mössa bakfram; hr B. stötte med pannan sönder rutan, mostrarne C D. och E. trängdes omkring deras enda fönster som lemnade utsigt ät gatan; folk och pojkar samiades omkring vagnen, för utt lå veta, hvilka de resande voro. De tidningsläsande gubbarne i postkontoret skingrades i största hast åt flera håll genom en utgång åt gården, sedan de fått se att en äldre guldbyxad herre och en yngre stego ur vagnen och nalkades postkontoret. Postmastaren,