Göteborgsposten – 19 februari 1866, sida 2

och jag var ensam med min syster att vårda herr de Tourville som emellanåt led mycket af sina gamla blessyrer. — Jag vet allt det der, min bäste vän, eftersom det just var vid denna tid som jag och min stackars bror gjorde er bekantskap. Grefven nämnde, tvärt emot bruket, sig sjelf i första rummet, sin bror i det andra. Härtill hade han ett skäl, det bästa af alla på den tiden: han var nemligen äldste sonen och borde följaktligen alltid intaga första platsen på bekostnad af hans yngre bror. — Ni erinrar er då helt visst att ni ifrigt gjorde er kur för Jeanne .... — Och att er syster upptog detta med en motvilja så stor att jag måste draga mig tillbaka, skyndade grefven att tillagga. — Det är sannt; och likväl utgjorde detta giftermål, som ni vet, min fars ifrigaste önskan. — Han gjorde mig den äran att säga mig det. — IIvilku bevekelsegrunder hade Jeanne för att afböja denna förening? Jag är okunnig derom. Jag var ung på den tiden, lättsinnig och begifven på nöjen samt sysselsatte mig ingalunda med hvad som tilldrog sig i min närmaste omgifning; jag sökte ej genomtränga dess hemligheter ... — Hvad mig beträffar, så bör ni erinra er, afbröt grefven med en viss bitterhet, att jag tog mitt parti och aflägsnade mig samt bosatte mig i Paris. (Forts.)