— — Ä som vid denna tid trängde in i Europa. Af den ena och andra orsaken blef behofvet at en förändring lifligt erkändt, och detta bevisades bäst af det stora anhang Savonarolas satser fingo. Dessa vore för ötrigt icke stränga; han yrkade blott på att man skulle iakttaga den vanligaste yttre anständighet och man skulle afstå itrån de mest hiumelskriande synderna. Tal. hade i föregående föredraget omnämnt Medicåernas trädgård, der konstens pånyttfödelse representerades och det bredvid densamma liggande Marcusklostret, der den kyrkliga andan gjorde sig gällande och för hvilket Lorenzo di Medici äfvenledes var be skyddare: ett drag, öfverensstämmande med hans diplomatiska sinnelag. I det senare egnade han sig åt en fingerad asketism och i den förra fördjupade han sig i den antika konsten. I denna trädgård arbetade de konstnärer, hvilka Lorenzo il Magnifico skänkte underhåll, på det att de utan bekymmer för dagligt bröd måtte kunna egna sig åt konsten, och som äfven, då de gjorde honom till nöjes, erhöllo utomordentligt stora belöningar. Om aftnarne begåfvo de sig ut på värdshusen. Arbetet var dagens, festerna aftonens glädje. För att ge ett begrepp om lifvet inom den åt konsten helgade trädgården, tecknade tal. i förtjusande små skizzer de olika konstnärer som der uppehöllo sig, liksom tal. äfven gaf en bild af det muntra lifvet bland dessa konstnärer då de under en natt — en florentinsk felicissima notte — vederqvickte sig efter dagens mödor och då muntra sånger ljödo, i hvilka grundtanken otta utgjordes af: Njut lifvet, ty i morgon skall du dö! Midt under detta njutningsrika konstnärslif uppträder munken Girolamo Savanarola, begåfvad med en utomordentlig jernvilja en fast tro på sin läras sanning och på sitt gudomliga kall. Hans grundtanke var den, att under det moraliska sorderf som herrskade, gick täderneslandet sin undergång till mötes. En förfärlig straffdom var lika nödvändig som regn efter tunga skyar. Savanarola ville derföre omskapa Florens till en republik, hvars enda öfverhutvud vore Kristus. I hans svärmeri låg, såsom man häraf ser, äfven en praktiskt politisk blick, och tillochmed konsten skulle, enligt reformatorns åsigt, i de nya samfundsförhållanden, som han ville framkalla, spela en roll. I Göteborgs Sparbank ha under sistl. vecka insatts i 348 poster 12,165 rdr 55 öre och uttagits i 157 poster 19,135 rdr 89 öre. Kyrkoherdeval. Vid igår företaget val till kyrkoherde i Romeleds pastorat af Göteborgs stift erhöll vice pastorn och komministern i Sexdrega C. A. Colliander 80 röster, kyrkoh. i Tjörns pastorat C. A. Ericsson 9 rös ter och kyrkoh. i Mjöbäck D. O. Wetterberg 9 röster, bråktalen oberäknade. Då pastoratet är konsistorielt har alltså den förstnämnde blifvit utsedd till kyrkoherde i detsamma. Vid D. Robertsons mekaniska verkstad härstädes tillverkades under år 1865: 1 vedhuggningsmaskin, drifven medelst en i sörbindelse med densamma stående ångmaskin af 6 hästars kraft, 1 ångmaskin af 10 d:o, 1 d:o af 8 d:o, 1 d:o af 6 d:o, 2:ne d:o af 3 d:o samt diverse maskiner, maskindelar och gjut gods för spinnerier, väfverier, tryckerier, färgerier, tobaksfabriker, brännerier, tröskverk m. m. till ett sammanlagdt värde af 79,500 rdr. Den ofvannämnda vedhuggningsmaskinen är konstruerad af fabrikör Robertsson och patent har å densamma uttagits i Österrike, Sachsen, Belgien, Holland och Frankrike. Maskinen har varit exponerad å utställning i Dresden sistl. år, och väckte der mycket upp