Göteborgsposten – 15 februari 1866, sida 1

BASTARDEN) Af PAUL SAUNIER. — Utan att ha sagt er farväl? — Det är sannt. Men kanske det varit något brådskande .. — Han skulle åtminstone ha skrifvit till er, tycker jag. — Ni har rätt. Det är då troligtvis något kärleksäfventyr . — Som låter honom försumma sin tjenst? afbröt Boisrobert, som hade svar för allt. — För tusan, det är riktigt! utropade de Puylaurens. Men hvad angår det oss? Åtminstone så vida icke kardinalen gifvit er i uppdrag att höra efter honom. — Nej, svarade abben lifligt; men jag hörde honom likväl i går förvåna sig öfver denna förlängda frånvaro. — Skulle hans eminens ha något skäl till missnöje emot honom. — Hvad skulle väl förste ministern ha att förebrå honom? H. M:ts tjenst angår blott H. M:t sjelf. Man kan för öfrigt icke beskylla denne adelsman för annat än att ha försummat sin tjenst af ett skäl som jag icke känner och som ni utan tvifvel icke heller har er bekant? ) Forts. fr. N:o 37.