Göteborgsposten – 8 februari 1866, sida 3

delsen vid Bagdad skola mana andra afdelningar af Unionsarmen till efterföljt, hvaraf nya trakasserier skola följa, som skola försvåra det annars redan beslutade återkallandet af de franska trupperna. I sjeltva Washington har händelsen vid Bagdad väckt stort uppseende, så att flera senatorer skola ha begifvit sig till presidenten, för att bedja honom genast inkalla ett ministerråd. För ölrigt befästa nu de amerikanska och mexicanska befälhafvarne på ömse sidor om leio Grande sina ställningar. Mexicanske gencralen Mejia uppkastar jordverk och bevärar dem med kanoner mellan Matamoras och den flod, som dominerar Brownsville, på amerikanska sidan der Unionsgeneralen Weitzel har sitt högqvarter. Denne har genast sändt en at sina officerare till Mejia, för att skaffa sig upplysning om hans verkliga afsigter. Å sin sida har Weitzel derjemte gifvit befallning om att det gamla Fort Brown vid Brownsville skall återuppföras och förses med 32:pundiga Parrottkanoner. Han låter äfven göra i ordning en lång pontonbrygga. Förhållandet vid Bagdad blir yttermera inveckladt derigenom att Weitrel låtit ditsända afdelningar af Unionens re gementen för att skydda de amerikanska medborgarne derstädes, men med befallning att. draga sig tillbaka, om de kejserliga skulle angripa staden. Men om de bli befallningen olydiga? I representanthuset i Washington har väckts ett förslag om, att unionsregeringen skulle försträcka Juarez en tillräcklig summa, för att hindra upprättandet af en monarki i Mexico. Förslagsväckaren måste dock taga tillbaka sin bill. I Paris är stämningen emellertid märkligt lugn. Man känner sig der fullt och tast öfvertygad om, att det ej skall komma till någon krigisk förveckling mellan Frankrike och Amerika och det ryktet tager der allt fastare form, att franska trupperna skola under innevaraude år lemna Mexico. Det finnes i Frankrike blott ett parti, som vill drifva kejsaren vidare på den stora, historiska politikens område nemligen det legitimistiskt-nltramontana, hvaraf kejsaren endast har ytterligare an ledning att taga sig till vara. Från sjeltva Mexico skrifver en korresp. vill Köln. Zeit., att Juarez förlorar allt flera af sina anhängare och nu äfven öfvergifvits af sin minister Manuel Ruiz, som, hittills honom trogen, nu förklarat sig icke längre kunna erkänna honom såsom statens öfverhufvud, sedan tiden för hans presidentskap nu gått till ända. Om förvecklingen mellan Spanien och Chili gör Times den pikanta anmärkningen, att då stormakterna efter ryska krigets slut å kongressen i Paris öfverenskommo om, att kaperiet hädanefter skulle dem emellan upphäfvas, för deltagande i hvilket beslut de äfven inbjödo de andra makterna, var Spanien den enda europeiska makt, som vägrade sin medverkan. Andra kunde dåraktigt lemna ifrån sig ett så förträffligt vapen vid krigförning, men den castilianska äran vägrade att låta sig bindas vid deras mening. Och nu synes Spanien dömdt att lida genom bibehållandet af ett krigssätt, som det skattade så högt. Mord vapnet har riktats mot dess eget bröst. Republiken Chili var en af de första amerikanska republiker, som lemnade sitt bitall till kaperiets borttagande, men inskränkte detta till krig mellan makter, som antagit Pariserdeklarationen. Spanien vägrade och emot Spanien är kaperiet derför laglig. Chiliregeringen har derför uttärdat instruktioner, under hvilka en flotta af kapare skall löpa ut, för att gissla spansk handel. Från hvarje streck på kompassen kunna fartyg väntas med Chileniska kaparebref, och det är mer än troligt, att spanska kofferdifarare inom kort skola vara alldeles förjagade från hafven. Times säger: Vi ha å ena sidan Chili som är rikt och har god kredit, å andra Spanien, som är bankrutt hemma och vanäradt ute. Inom kort skall Chili-regeringon kunna sända ut en sådan flotta af kapare, alt spansk handel skall vara omöjlig, och sjelfva de spanska krigsskeppen skola sväfva i fara för att bli helt enkelt uppbringade. Neutrala nationer kunna häromot ingenting invända. De instruktioner, som Chiliregeringen utfärdat till vägledning för sina kapare, fästa omsorgsfullt afseende vid neutrala intressen. haparne för bjudas begå någon handling al fientlighet i neutrala farvatten. De förbjudas uppbringa neutralt gods, som sinnes å spanska farlyg, med undantag at krigskontraband. De tör bjudas äfvenledos bemäktiga sig spanskt gods, med samma undantag, om det sinnes på neutral botten; och de artiklar, hvilka skola anses för krigskontraband, uppräknas noggrannt. Sättet för visiteringsrättens utöfning bestämmes noga. Kortligen, de af Chilis sjöminister utfärdade instruktioner, sedan vidt utbredda i Förenta Staterna, erkänna de neutralas ytttersta rättigheter, och det är tydligt, alt deras offentliggörande bebådar en ny och mera verksam krigsphas. Till Frankrike har anländt från Mexico