Göteborgsposten – 8 februari 1866, sida 2

len intrig, hvarigenom denna ö spelades re-jq Dubliken i händerna, berättades på ett högst af inderhållande sätt. el Glanspunkten i föredraget utgjordes dock ti it berättelsen om koalitionen mellan Spanien, at Frankrike, italienska furstarne och tyske kejte saren, hvilken hade för ändamål att stäcka på te en gång Venedigs makt och dess öfvermod. si På uppmaningen att underkasta sig de vilkor Is som ligan föreskref, svarade dogen: Venedig d skall strida till sista man. Ofta har detta ti löfte blifvit uttaladt, men aldrig så bokstafligt st hållet. I vältaliga och gripande drag skil-v drade tal., huru republiken mot de förenade la fienderna utsände först en arme, hvilken blef v slagen; huru den sedan vädjade till arbetared befolkningen i staden som med entusiasm tå-sfe gade mot fienden, för att, äfven den, nedgö-J1 ras, hvarefter Padua var det återstående försvaret för republiken; men icke det enda, ty Venedigs ädlaste familjer sände då ut sina egna söner för att försvara Padua, så att i staden blott funnos qvar gubbar, qvinnor och barn. Detta öfverdåd, såsom man i våra S dagar skulle kalla det, belönades dock såsom den heroiska sosterlandskärleken borde belönas. De blefvo ej uppoffrade åt öfvermakten dessa ynglingar af Venedigs jeunesse loree. De italienska furstarne drogo i betänkande att tillintetgöra det ädla Venedigs folk till sista man, likaledes Spanien och äfven den franske tältherren. Den tyske kejsaren stannade qvar — och blef slagen. Dbetta drag af hjeltemod, slutade tul., visar huru idealitet och alltuppoffrande kärlek till täderneslandet kunde finnas äfven i en sådan handelsstad som Venedig. Landtstaten. Sedan landshöfdinge-embetet under d. 31 nästl. Januari beslutat underdånig hemställan till Kgl. Maj:t om nådigt törordnande för länsnotarien Rob. Svensson att under ett år, räknadt från d. 1 d:s, förestå landträntmästaretjensten i detta län, med stadgande tillika, att i afbidan på nådigt svar härå, nämnde tjenst skulle af Svensson uppehållas, så har landshöfdinge-embetet förordnat v. häradsh. F. Wengberg att länsnotariebefattningen i länet tills vidare bestrida. Engelska församlingen i Göteborg utgjordes vid innevarande års början af 131 personer, 57 af manoch 74 af qvinkön. Under år 1865 afled 1 person af hvartdera könet, utflyttade 4 af manoch 6 af qvinkönet, föddes 1 af hvartdera könet och inflyttade 4 personer af mankönet. Storsjöslsket. Från Klädesholmen skrifver Red:s korrespondent d. 5 d:s: Omkring d. 8 d:s kommer ett fiskerifartyg härifrån, belnämdt Finnmarken, att afgå till Aalesund soch derefter, om allt går efter önskan, till Finnmarken, för att deltaga i torskfisket der(städes och måhända äfven på samma kust, Trastän längre till sjös, söka upp bankar för bedrifvande af det för våra fiskare mera vanliga fisket efter riktig storfisk (hufvudsakligen vänga) i hvilket senare fiske de isynnerhet sega färdighet och deruti de visat en uthållignet och förmåga af umbäranden, som at ingen annan nations fiskare, efter hvad man har skäl satt antaga, hittills öfverträflats. Ett annat fartyg härifrån, af omkr. 40 lästers drägtighet eller nästan dubbelt så stort som det förstnämnda, befinner sig f. n. i Aalesund, efter att hafva idkat fraktfart på Nordbokusten under vintern, och har för afsigt att derifrån afIsegla, likaledes till Finnmarken, för deltagande i dervarande, understundom, när loddan stöter till, ovanligt rika torskfiske. Eldsvåda i Uddevalla. Från Uddevalla skritves d. 6 d:s i B.-T.: Det var nu längesedan vi väcktes af larmskott, klämtning, trumning, trumpetande och allt annat väsen, som nödvändigt tyckes höra till ouvertyren till en eldsvåda. Ännu ett par veckor till — och vår gamla vördnadsvärda larmtrumma i rådhusförstugan skulle haft sitt skinn sparadt under ett helt års tid. Men detta år blef icke fullt; ty klockan ungefär 12 sistl. natt måste hon ånyo sköta sin stämma i konserten och väcka de slumrande menniskobarnen, hvilka rusade ut vid hennes välkända brummande. Natten var herrlig: luften var klar och något ljum, de tindrande stjernorna höllo på att förblekna för den uppgående månen och öfver norra horisonten strålade ett klart norrsken. Under sådana omständigheter var det i början ej så lätt att tå reda på brandstället. Slutligen fann man det vid Vestra Långgatan eller s. k. Vallgatan, der eld utbrutit i kopparslagaren Dahl— s3s —— — På min ära! rett läger af halm. Han var inst I a . vadmal och sof med ett öga, unde