Göteborgsposten – 31 januari 1866, sida 3

Från Utlandet. Vi meddelade i går en af de tvenne sista depescher, uti hvilka Förenta Staternas regering framlagt sina åsigter om den mexicanska frågan. Vi återgifva här den andra, daterad d. 16 Dec. 1865, vid hvilken vi taga oss friheten särskilt fästa våra läsares uppmärksamhet. Den är utfärdad af statssekreteraren Seward till amerikanske gesandten i Paris, Bigelow, och har denna ordagranna lydelse: Mr Seward till mr Bigelow. Statsdepartem., Washington, Dec. 16, 1860. Sir! — Eder depesch af d. 30 Nov., N:o 209, har riktigt emottagits och underställts presidenten. Eder åtgärd att uppläsa min depesch, N:o 300, till mr Drouyn de Lhbuys gillas. Den sinnrika hällningen i de anmärkningar ni vid detta tillfälle gjort utrikesministern godkännes äfven, Det är ej denna regerings executiva departement allena, som är intresseradt i och oroligt öfver frågan, huruvida sakernas närvarande ställniog skall fortvara i Mexico. Intresset är ett nationalt, och den nu samlade kongressen är enligt grundlagen i hvarje fall bemyndigad och berättigad, att lagenligt leda Förenta Staternas handlingar i afseende på detta vigtiga ärende. Det har varit presidentens afsigt, att Frankrike skall aktningsfullt underrättas om tvenne saker, neml.: 1:o. Att Förenta Staterna allvarligt önska att fortsätta och idka godt förhållande till Frankrike. 2:o. Att denna politik skulle bringas i en öfverhängande fara, om Frankrike icke skulle kunna anse det öfverensstämmande med sina intressen och sin ära, att afsti från fullföljandet af den beväpnade inblandningen i Mexico i ändamål att kullkasta den derstädes varande inhemska republikanska styrelsen och på dess ruiner bygga den utländska monarki, som man försökt insätta i detta lands hufvudstad. Till svar på en sålunda afgifven utveckling af våra äsigter, gjordes för eder af hr Drouyn de Lhuys den framställning, att Förenta Staternas regering skulle befrämja kejsarens uttryckliga önskan om att draga sig tillbaka från Mexico, genom att gifva honom någon formlig försäkran om, att denna regering, i händelse han droge sig tillbaka, skulle erkänna Maximilians institution i Mexico såsom en de facto politisk makt. Det var min önskan att genom afsändandet af depeschen N:o 300 uttala å Förenta Staternas vägnar ett beslut, att det erkännande, som kejsaren sålunda föreslagit, icke kan lemnas, och att redogöra för de skäl, på hvilka detta beslut grundats. Jag har omsorgsfullt öfvervägt de argumenter emot detta beslut, som M. Drouyn de Lhuys framställt för eder vid den åberopade sammankomsten, och jag finner i dem ej något tillräckligt skäl, att ändra de åsigter, som Förenta Staterna uttryckt. Det återstår nu endast att underrätta M. Drouyn de Lhuys om min djupa ledsnad öfver att han ansett sin pligt vara att vid sitt samtal med eder lemna saken i en ställning, som icke berättigar oss till någon förväntan om, att ett tillfredsställande ordnande af saken kan verkställas på en basis, som blifvit så till vida blottad. Jag är etc. W. H. Seward. Det är på denna depesch, som franske kejsarens yttrande i sitt trontal om Mexico skall vara svar. Saken är emellertid nära bragt till en ståndpunkt, som kan, om den än icke berättigar till farhågor för verlstredens direkta störande, likväl ingifva djupa och grundade betänkligheter hos frihetens vänner. Amerikanska regeringen förfäktar frimodigt de epublikanska institutionernas berättigande i