de ej sågo någon väg till säkerhet utom i en häftig kamp, synas och höras nu så litet till att man skulle kunna tvifla på deras till varo. Korresp. slutar med att förutspå en tids lugn. Få se, om han i det fallet spår rätt. Det är med någon otålighet vi från Ame rika afvakta närmare och bestämdare redogörelser för de inom kongressen framlagda aktstyckena i den mexicanska frågan. Vi känna dem ännu endast af telegrafiska uppgifter, hvilka ofta låta mången väsentlig mellanme ning försvinna. Till vår förra uppgift om nämnda aktstycken må nu fogas, att franska utrikesministern Drouyn de Lhuys d. 18 Okt skref till franska sändebudet i Washington förtroligt, att Frankrike önskar så snart som möjligt återkalla sina trupper från Mexico och gerna skulle vilja ingå en öfverenskommelse i godo med unionsregeringen, hvars grundval dock borde vara kejsar Maximilians erkännande och löftet, att Förenta Staterna ej skulle lägga något hinder i vägen för den mexicanska kejsartronens konsolidering, hvarå Se wards depesch af d. 6 Dec. skall vara svar, att Unionen ej skall erkänna kejsardömet Mexico och icke kan ingå på någon förbindelse att ej hindra nämnda kejsardömes befästande. Under ordförandeskap af general Rosencranz har ett stort möte egtrum i New-York, hvars beslut voro riktade mot franska truppernas qvarvaro i Mexico. Ett andra dylikt möte förestod.