Skulle Prim taga sin tillflykt till Portugal, hvilket helt säkert skall tillåtas honom göra en at dagarne, skulle jäsningen i allas sinnen, hvilken redan betydligt lagt sig, snart alldeles upphöra. Spaniorerna såsom nation hoppas ej något af en revolution och hafva aldrig gjort försök med en sådan. Detta är kanske första gången som ett militäruppror i någon större mån litat på understöd af tolket, och en stor missräkning har varit följden. Man har försäkrat mig, att innan Prim begaf sig ut på sitt jagtparti i Aranjuez, sökte de med honom förbundna progressisterna att känna de lägsta klasserna på pulsen, de proletärer som bebodde dessa Barrios de Bajo, hvilka äro Madrids Faubourgs S:t Antoine och S:t Martin, och trodde sig skola erhålla i dessa qvarter den hjelp de behöfde — ja, mer än de behöfde, ty då de fingo på nära håll se de män, med hvilka de Skulle ha att göra, för skräcktes de för att lössläppa ett band dämoner, hvilka det sedan ej skulle stå i deras makt att hålla tillbaka, hvarför man beslöt att ej framkalla någon folkresning i Madrid, utan rörelsen antingen helt och hållet inskränkas till ett militäriskt pronunciamento, likt så många andra föregående spanska uppror, eller experimentet med en folkdemonstration göras, der befolkningen visade tecken till en mindre vild karakter, än den i laster försänkta hufvudstadstadspöbeln. Huru härmed än må vara, återstår såsom ett obestridligt faktum, att Prim rest sig och fallit, utan att understödjas genom något försök af ledarne för la Progresista Retroimiento. Dessa män, som påstodo sig afhålla sig från laglig opposion, emedan