ter 3,593 k.s., blandsäd 3,521 k.f., potates 2,857 k. f., hvetemjöl 2,434 ctr, rågmjöl 246 ctr, kornmjöl 93 ctr, hafregryn 32 ctr, smör 1,684 ctr, ost 75 ctr, ägg 400 st., hästar 1,215 st., oxar 2,862 st., kor 464 st., kalfvar 53 st., får 6,027 st., svin 6,835 st., tjurar 10 st., höns 175 st., gäss 722 st., änder 31 st., fläsk 815 ctr, kött 198 ctr, ull 290 ctr, hudar och skinn 2,068 ctr. Testamente. Sundsvalls-Posten berättar: Den 5 sistl. December afled i Stockholm f. d. kryddkramhandl. O. P. Nordström, efterlemiande en förmögenhet af ungefär 300,000 rdr. Den aflidne, hvilken var född i Sundsvall år 1795 och son till en skomakare derstädes, hade alldeles obemedlad börjat sin bana och dog såsom gammal ungkarl. I det under d. 18 April 1860 upprättade testamentet har den aflidne, utom fera dispositioner till slägtingar i Sundsvall at tillsammans 90,000 rdr testamenterat till: Sundsvalls stads fattighus 10,000 rdr, Borgerskapets Gubbhusinrättning i Stockholm 5,000 rdr och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn 15,000 rdr. Alla öfriga tillgångarne i boet skola, enligt samma testamente, sedan utredningsmannaarfvodet blifvit guldet, fördelas i tvenne lika delar, af hvilka den ena delen skall tillfalla allmänna institutet för döfstumma och blinda samt den andra delen den vårdanstalt tör fattige obotligt sjuke, för hvars inrättande i Stockholm hrr M. Huss, C. Santesson, P. H. Malmsten och H. A. Abelin d. 20 Februari 1860 utfärdat inbjudning. Till testamentsoxekutorer hade den aflidne förordnat justitierådet W. Wretman och notarien J. O. Sundell. Hyggliga affärer. Häromdagen angreps i Köpenhamnska tidningar en hamburgare, Seeligmann-Hesslein, derför att han skickat skräddaren Vorness i Köpenhamn ett konnossement på en packe kläden, hvilka, då varorna framkommit, betunnits förbytta till halm och sand. Nu svarar hamburgaren härpå, erkänner sakförhållandet och förklarar det sålunda: Vorvess, som i fjol skulle etablera sig, begärde då af S.-H. varor för 1,600 rdr på kredit. Säkerhet fordrades, men kunde ej skaffas, hvarför varor för endast 548 rdr beviljades mot accept. Sedan fick S.-H. veta, att V. straxt derefter af en grosshandlare i Köpenhamn köpt varor för 1,600 rdr mot hälften kontant och löfte om ytterligare kredit å 1,600 rdr mot 400 rdr kontant. Varorna för de forsta 1,600 pantsattes genast hos en guldsmed i Kristianshavn. De 400 lånade V. af en pantlånare i Köpenhamn mot vilkor att lemna såsom såsom säkerhet varor, som Köpenhamnsgrosshandlaren skulle lemna efter inhändigande af de 400; men sedan grosshandlaren fått sina penningar, var det slut på krediten der, och de lofvade varorna utlemnadas icke. Då erhöll pantlånaren i stället de af S.-H. för 548 rdr köpta varor. Då accepten förföll, utan att inlösas, skref S.-H. till V., att han kunde få hos en Köpenhamnsfirma uttaga konnossement å ytterligare reqvirerade, och för V:s räkning at S.-H. afsända varor till betydligt belopp, men endast mot inlösande af förfallna accepten. Pantlånaren skaffade åter pengar, V. inlöste accepten, fick konossementet och mottog en packe — halm och sand. Med nästa post fick han från hamburgaren mottaga ett bref med inneliggande 20 rdr till fraktens betalande och med tacksamhet för god liqvid. Det tokigaste af alltsammans var, att den välförtjent lurade skräddaren satte hamburgaren vi tidningarne och dermed gjorde sig sjelf till töremål för både ömkan och löje. Smultron under snön. Det högst sällsynta förhållande har inträffat, att tvenne smultronsstånd blifvit tagna i Fredags på f. m. i Dalbobergen vid Wenersborg, hvarå funnos knoppar, blommor, kart och mogna bär, fullkomligt utvecklade, fast saknande den högröda färgen. De hade vuxit under en berghäll, vettande mot söder, och sålunda blifvit skonade för den lindriga frost med snö, som ett par dagar varit rådande derstädes. Bladen voro af alldeles naturlig storlek och fullkomligt gröna. Närgångna vargar. Härom natten infunno sig vargar hos inspektor Barcheeus i det