Göteborgsposten – 10 januari 1866, sida 3

skall under detta år föras til slut, och den lifvande regeringen öfver det, som återstår if Kyrkostaten, skall lemnas åt dess egen befolknings afgörande. Franska trupperna skola äfvenledes, enligt all sannolikhet, öfverzifva Mexico och lemna kejsar Maximilian åt hans egna undersåters stöd. Hurudant detta olyckliga lands öde än må bli, var dock Napoleons företag i alla händelser ett försök att göra slut på den förfärligaste anarki, som nå gonsin existerat i ett kristet land, och då franska! årmeen drager sig tillbaka, skall ingen kunna förneka, att, under den tid den hållit Mexico besatt, befolkningen. derstänes ätnjutit den sällsynta lyckan af säkerhet till lif och egendom. Sålunda kan det hända, ati. då nästa Januari inträder, kejsar Napoleon icke mera skall ha en enda soldat utom grän serna för sitt eget rike!. Så glädjande denna utsigt är — hvem kan dock bygga derpå? I samma n:o a -Times, som dessa fredsförhoppningar utta las, berättar bladets pariserkorresp. följande mystiska tilldragelse: För några aftnar sedan blefvo de i grannskapet af Madeleinekyrkan samlade eller på bonlevarden promenerande personernas uppmärksamhet lästad vin en knall, som hördes nära den del af på tsen, hvilken stundom begagnas till blomste marknad. Knallen var lika stark som ett kanonskott och skakade fönstren i grannskapet. Eltersom exylAsinnn ej upprepades, samlades foikbopar på platsen. och poli sen skyndade att söka få reda på ors ken elter upp hofsmännen till explosionen. Alldenstund dt blifvit tillkannagifvet, att kejsaren skulle saema assion be gifva sig till operan — hvarifrån hun dock hindrades genom en tillfällig fotvrickning —, kommo genast åtskilliga rykten i omlopp. Madelome-plaisen undersöktes omsorgsfullt af polisen, men intet upptäcktes. Tidningarne hafva förbigått saken med tystnad. En dylik explosion synes hafva för icke länge sedan hörts på St. Clotilda-platsen. Officiela uppgitter från franska generaltullstyrelsen visa, att värdet å de varor, som införts till Frankrike under de första elfva månaderna af år 1865, uppgår till 2,524,000,000 fres, hvilket gör en tillökning af 116 mill. fres mot införseln under samma tid år 1864. Tullinkomsterna visa, oaktadt tullsatsernas minsk ning i allmänhet genom de många ingångna hondelsfordragen med olika länder; ett öfverskott at 52 millioner fres i jemförelse med motsva rande tid 1 64. . I Epernay har aflidit vid 80 års ålder livisionsgeneralen Parchappe, en af qvarletvorna från stora armåöen och medlem af lagstiftande kåren m. m. I Lyon har en permitterad soldat begagnat sitt sidovapen mot en person, som bles sårad. IIändelsen har der väckt stor förbittring och en monstre-deputation skall afsändas till senaten tör att ändtligen få det dithän. att soldater, som icke äro i tjenst, ej få bära sidovapen. Från Rom tillkännages officielt, att nästan alla röfvarena på romerskt område hafva gilvit sig åt de påfliga myndigheterna, sedan det milda ediktet om möjligheten för röfvarne, att inom en viss tid återvända till nåden, blef uttärdadt 167 kilometer af jernvägen mellan Rom och Foligno hafva öppnats för trafiken. Flera böcker i religion och filosofi hafva satts å index öfver utdömda böcker. Bland dessa äro: Terre et Ciel af Jean Reynaud och en IIistory of the S-hism between the Eastern and Western Churches af d:r Adolf Pichler. Rörande det hel. kollegiets senaste allmänna sammankomst i påfvens närvaro d. 21 Dec. skrifves: Den hel. fadren uppställde med djup rörelse, Å men stort själslugn, i trots af en synbar fysisk slapphet, till åiskussionfråga, hvad som återstår att göra efter franska truppernas astäg. Österriko och England hade begärt upplysningar; det senare nämndes visserligen icke utt-yckligen. men antyddes dock tillräckligt tydligt, för att förstås. Det stora flertalet af kardinalerna förklarade derpå, att om påfven var hänvisad till blott sina egna krafter, vore det säkrast att lemna Rom. Men kardinal Antonelli var ensam af annan mening, i det han anmärkte för den hel. fadren, att enligt hans åsigt franska truppernas fullständiga astäg ur de påfliga staterna var för honom ett mer än tvifvelaktigt faktum, på hvars förverkligande han icke trodde. Någonting bestämdt beslöts icke, men man tror att alla kardinalerna med undantag af msgr Antonelli äro hugade att efier denna händelses inträdande lemma Rom, och att påfven skall i sista ögonblicket följa strömmen. Från England skrifves, att lord-stäthällaren af Irland, lord Wodehouse, d. 3 d:s eftarsatts af en lönmördare, som afskåt på honom en pistol, utan att kulan dock träffade. I Rochdale har ett stort reformmeeting hållits, å hvilket Bright höll ett tal, som i dess helhet upptager 5 spalter fin stil i Times. Crewe-Hall i Cheshire, lord Crewees säteri, har nedbrunnit, dervid många dyrbora. tillochmed oersättliga taflor blifvit lägornas rot. Times beklagar längsamheten i afbetalningen af den britiska statsskulden, hvilken i sin helhet uppgår till 808 mill. p. sterl. I och ej skall bli, om det skall fortgå med be e talningen på samma sätt som hittills, liqviderad för än år — 2270.